Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
nils bosson stüi:e.
<le båda broarna ocli befann sig på Norrmalm, vände han sig
om och kastade en lång, uttrycksfull blick på den mörka
slottsmassan, som höjde sig bakom stadsmuren.
I samma stund som han gaf sin häst sporrarna och
sprängde framåt på vägen förbi Klara kloster, lämnade Karl
Knutsson slottet, omgifven af alla riddarne, sina hirdsvenner
och de öfriga krigssven nerna. Det lyste som en eld, när den
långa raden kom fram ur skuggan invid slottet, och solen
toll på de många harnesken och de blanka spjutspetsarna.
Först gick musiken, »pipare, basunare och bombare», därefter
kommo några af marskens svenner i lysande och kostbara
dräkter. Bland dessa befann sig unge Tord Karlsson (Bonde).
Så kom marsken själf med sin gamle frände, drotsen, vid sin
sida. Därefter de öfriga herrarne och slutligen de
harnesk-klädda svennerna.
Folkmassan hurrade och skrek af förtjusning vid åsynen
af all denna härlighet, och det var med knapp nöd som
riddar-tåget kunde komma fram i folkträngseln. Det gick dock för
sig, så länge man var i närheten af slottet, men ju närmare
man kom Gråmunkeholmen, desto tätare var massan, och
marsken måste lata några af sina svenner rida framför och
på sidorna om musiken, för att i någon mån förekomma allt
föi- störande verkan af påtryckningen. Tåget gick tillika
ytterst långsamt, fot för fot, så att därigenom tillräcklig tid
lämnades åt folket att gifva rum, och man kom sålunda i
god ordning ned till stranden.
Här slöto marskens svenner en vid krets omkring själfva
landstigningsstället, och inom denna höllo riddarne och
musiken, som oafbrutet endast med korta uppehåll blåste det ena
stycket efter det andra. Ett föremål för allmän beundran
var den häst, som för den väntade brudens räkning
framfördes af tvenne hirdsvenner. Ett ståtligare kreatur kunde
man knappast få se, och pa hans remtyg, sadel och täcke, hvars
purpurröda färg skarpt bröt af mot den mjölkhvita gängaren,
var ingen kostnad sparad, hvarken i utsökta guldbroderier
med blommor och rankor eller i ädla stenar och pärlor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
