Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i f.ådet.
403
bedrog man sig. Marsken vidrörde endast flyktigt detta,
såsom rörande honom alldeles enskildt, och bad de församlade
icke räkna honom till last, att han därför nödgats låta vänta
på sig så länge.
»Jag gläder mig dock», slutade ban, »att icke hafva
kommit för sent att deltaga i eder öfverläggning.»
Nu steg drotsen fram. Han såg mäkta bedröfvad ut,
liksom om ban med sitt utseende velat tillkännagifva, huru
djupt det gick honom till sinnes, att hans »käre son» icke
förr kunnat infinna sig i rådet, och ban började ock därmed
sitt yttrande, då ban nu omförmälde det beslut, som blifvit
fattadt, och hvad som med anledning däraf nu försiggick.
»Och hoppas jag, att du, käre son, icke skall hafva något
däremot att invända, då allt har skett i bästa välmening för
rikets och dess inbyggares skull.»
»Därutinnan tagen I dock mycket fel, käre fader», utbröt
marsken med ifver. »Det må vara litet eller stort, jag
beseglar ingenting, förrän jag vet hvad det är, som jag skall
besegla. Och det förundrar mig storligen, gode herrar och
män, hurusom I samt och synnerligen kunnat fatta ett
sådant beslut ... På slikt sätt kunnen I ju skrifva hela riket
och hela eder välfärd eder värsta fiende i händer, utan att I
veten däraf, ehuru det heter, att allt sker för rikets skull.
Dessutom förundrar det mig, hurusom I hafven skridit till
sådana beslut utan att höra mig . . . Sådant strider dock emot
de löften, I gifvit, och de eder, I svurit!»
Marskens blick flög stolt och utmanande genom salen,
tills den stannade på drotsen. Denne var dock icke sen att
svara:
»I glömmen, käre son, att allt har skett i bästa
välmening och, hvad som är af största vikt, eftersom det går på
heder och ära, af fullt förtroende till de män, hvilka
utarbetat förslaget! Eller viljen I, käre son, stiga fram till dessa
ärliga riddare och prelater och säga: eder heder och eder ära
är ingen!»
Den gamle herren talade så fridsamt, och hans blick var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
