Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
nils bosson stüi:e.
af ljusgult, tjockt, men mjukt läder, hvilkas skaft gingo upp
öfver vadorna.
»Ett råd gifver jag dig Magnus, när du nu styr kurs inåt
land . . . tänk på krämarskutorna, som gå här utanför och som
väl äro värda en dans!» sade den andre af de båda männen,
hvilken satt i akterstäfven af båten. Tonen, med hvilken
ban talade, var till hälften skämtande, till hälften allvarsam.
Den, som hört honom, skulle knappast hafva kunnat afgöra,
hvilketdera som var öfvervägande, helst som mannen med ett
kort skratt tillade: »och månde ej dina ögon skåda vidundret,
som efter hvad den gode bonden sade oss i dag skall oroa
trakten här!»
»Håll du allt klart om skeppsbord, Magnus Gädda»,
genmälde den tilltalade, »så skall det väl snart visa sig,
om landtluften förmått ändra min hug, när jag vänder
tillbaka.»
»Sådan kan den luften vara . . . du var ej så hårdvulen,
när vi drogo ut första gången, om våren förlidet år, och slår
icke mitt minne felt, så var det något af samma slag, som
då hade rammat dig . . . jag menar minnet af. . .»
»Tyst!» afbröt mannen i kappan med en häftighet, som
om ban redan sett en skymt af det omtalade vidundret, »säg
ej ut hvad du nu har på din tunga, Magnus, vid Guds dyra
blod säg det ej . . . Det är, som du säger, här är en annan
luft än där ute på hafvet! Där blåser stormen ro i min själ,
här . . . här stå minnena som leda jättar och upptorna skyhöga
klippor omkring den biltoge mannen och hota att krossa, att
förkväfva honom . . . här är själfva lugnet storm, och blod,
oskyldigt blod klibbar vid hvarje fjät.»
»Så må de timmar blifva korta, som du andas luften på
landbacken, Magnus ... tag min hälsning med till gamle
ben-Krister, och glöm icke krämarna, som gå här utanför och
lofva och icke våga sig in till Guds vän ocli allas fiende.
Yid midnatt skall du se, att det lättar på, och kastar vinden
om, vill jag våga vid mitt goda svärd och en bägare vin hos
kung Erik, att de ej länge skola behöfva gå och skrufva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
