Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på räfvelsta.
463
Bosson. Ingendera af dem yttrade dock något. Nils fördes
ut, och budbäraren gick fram i salen. Men drotsen slog åter
sina händer samman, och när ban vände sig mot budet
glänste hans ögon.
»Du kommer med bud från marsken, sven?» sporde han.
»Jag skall lämna eder detta bref!» svarade svennen, »min
herre lämnade mig det i Skeninge, strax innan ban red till
Västergötland och Älfsborg, där han väl vid detta laget
befinner sig.»
»Och medan marsken rider riket omkring att taga
slotten, så aktar han taga mig med bud och bref», sade drotsen
leende, och detta leende gjorde sig ännu mera gällande, när
han fick brefvet brutet och läst.
Detta var helt kort: »Käre fader», stod det, »jag vill låta
eder veta, att jag befinner mig i Skeninge eller någonstädes
i den nejden; om någon ofärd drabbar eder, så finnen I mig
där.» Han stoppade brefvet innanför den guldbroderade
gördeln och sade i en ton midt emellan harm och fruktan:
»Jag menar marsken har mera bekymmer, än som han
vill fram med, ban skrifver och varnar mig för ofärd, och han
vet icke, om han själf går fri längre än jag!»
»Hvad gifven I mig till svar, herr drots?» sporde
marskens sven.
»Du skall få det att veta i morgon!» svarade drotsen, och
därpå lämnade han rummet.
Men Klas Lang fördes ned i borgstugan, och där började
det snart gå lifligt till. Mjöd och starkt julöl sparades icke,
ocli den ena lustiga sången aflöste den andra. Klas märkte
(lock snart, att man höll skarpt öga på honom, och att det
var honom omöjligt att lämna rummet utan att förråda sig.
Det var hans mening att, sedan alla gått till sängs och sedan
det blifvit tyst i gården, insläppa sina svenner, hvilka först
då skulle anlända, men såsom det nu var, tycktes detta blifva
honom omöjligt. Det återstod honom intet annat, än att
genom att deltaga i skämtvisorna och dryckeslaget så småningom
lyfta stämningen till den punkt, där vettet lämnar mannen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
