Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på räfvelsta.
467
Nu upphörde ljudet af hästhofvarna, och i dess ställe
hörde han, huru beväpnade män hoppade ned på marken, och
huru de järnbandade ekportarna gnisslade på sina gångjärn.
I detsamma såg han skepnaden nalkas sin säng med
utsträckta armar.
»Bed nu till Gud och hans helgon, om du kan det, Krister
Nilsson!» hördes en dyster stämma, »nu är din stund kommen!»
»Hvem är du, och hvad vill allt detta betyda?» utropade
herr Krister och ville skynda upp ur sängen.
»Blif stilla!» återtog stämman, »du söker förgäfves att
ändra hvad som nu kommer att drabba dig, men tänk uppå,
när vi sist träffades, hvad jag sade dig . . . , tänk uppå herr
Erik Puke, som du lät så skoningslöst dö . . .! Nu är
hämndens timme kommen . .. Jag är Bengta Pedersdotter!»
Häftiga steg af beväpnade hördes härunder närma sig
dörren till drotsens sofrum, och innan han hunnit hämta sig
från sin bestörtning, rycktes dörren upp, och flera fullt
järn-klädda svenner syntes på dörrtröskeln. Yid skenet af en
fackla, som en af dem höll högt upplyft, såg ban nu tydligt
de aftärda, hårda dragen af fru Bengta, hvars brinnande ögon
tycktes med en förunderlig kraft behärska hela hans väsen,
hämma blodet i hans ådror och vända hans tunga i trä.
»Upp, upp, herr Krister», ropade en stämma, i hvilken
han igenkände marskens budbärare, »upp, nu rida vi raka
vägen till marsken . . . Han råder numera öfver eder, så
visst som han råder för Sveriges rike!»
Orden gingo tonlöst förbi den gamle herrens öron. Han
var i ordets egentliga mening vanmäktig. Han lät göra med
sig hvad som helst. Och några ögonblick därefter var han
fängslad och nedförd på gården, där han lades i en släde.
Det dröjde något, innan Klas Lang fått fängelset öppnadt och
Nils Bosson befriad, men så bar det af från Räfvelsta. Drotsen
såg med en suck sina fångna svenner föras ut ur borgstugan,
just som släden vek om vid borgaled och körde fram på
vägen åt Altuna kyrka.
Men fru Margareta stod på höganloftsbron och sträckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
