Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
nils bosson sture.
Nils red utefter stranden fram emot det ställe, där
Perno-socknemännen borde hafva sina båtar. Törd följde honom,
och det lyckades dem att finna en båt med tillhörande åror.
Men i detsamma hördes starkt’ liästtraf bakom dem, och strax
därpå syntes fem män komma i sporrstreck ridande nedåt
stranden.
»Hollah, raskt arbete, unge herre!» ropade den främste
bland dem, »men bi’ litt, och låt mig sköta årorna, ty vattnet
här plär just icke vara att leka med i ett väder sådant som
detta.»
Han hoppade skyndsamt af hästen och sprang ned i båten.
Det var Peter.
»Skynda upp till Lars i Perno», ropade ban till en af
de andra bönderna, hvilka likaledes suttit af, och bed honom
skaffa eder en båt, och kommen så efter det fortaste I kunnen!»
Därpå stack båten ut, och Peters starka armar förde
honom snabbt och säkert genom de oroliga vågorna till
Runsala. Snart stodo de på stranden och sågo de tvenne båtar,
hvilka fört fribytarne och deras fångar öfver, och
hämndelusten upplågade därvid ännu högre. Med en snabbhet, som
sökte sin like, ilade de tvärt öfver den smala ön och kommo
snart ned för den södra stranden, som då liksom ännu var
mera kal och ödslig än den norra.
Men de kommo för sent. Båten med fetaliebröderna
syntes ute på sjön och försvann bakom Kukkarokiwi, hvilken
reste sig så hög och spöklik i månljuset, midt i de fräsande
vågorna.
»Nils, det är förgäfves!» utropade Törd och stödde sin
bleka panna mot vännens axel, i det han lade armen kring
hans hals.»
Nils stod stum af vrede och smärta och endast stirrade
ut öfver de skummande vågornas dans. Ett dån, som af en
jättefågel, hvilken slog ut sina väldiga vingar, hördes
bort-ifrån Kukkarokiwi, och några ögonblick därefter stack den
mörka bogen af fribvtarefartyget fram bakom klippan.
Fartyget tog fart och seglade alldeles förbi dem. Några mörka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
