Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•568
nils bosson sture.
ken varit utsatt, så väl genast efter konungens återkomst
från sin kröningsfärd till Uppsala, som äfven nu, enligt hvad
ryktet ville förmäla, — den tjänade bättre än något annat att
i folkets hjärtan rotfästa kärleken till den förföljde. Man
glömde till och med, att det var från svenske män, som denna
förföljelse till en del utgick, nämligen från dem, som på ott
eller annat sätt blifvit lidande under marskens
riksförestån-dareskap och därför nu sökte att få hämnd och upprättelse.
Ifrigast i detta afseende var Karls gamle motståndare,
riksdrotsen Krister Nilsson, och emedan konungen för sin
del fruktade den mäktige och af folkets kärlek uppburne
marsken, lyssnade han gärna till hvarje klagan, som kunde
leda till en inskränkning af marskens makt. Denne hade
afgått från sitt riksföreståndarskap och låtit Kristofer taga
Sveriges krona mot erhållande af hela Finland samt Öland och
Borgholm i förläning. Men knappt hade konungen blifvit
krönt, förrän, när herr Krister kom öfver från Finland, denne
visste bedrifva sakerna så, att konungen uppgjorde en
förlikning mellan honom och herr Karl på villkor, som för den
senare voro ganska svåra, men på hvilka han dock ingick.
Herr Krister skulle nämligen få behålla Yiborg till den första
Maj 1442, Raseborgs slott i 4 och Korsholm i 14 år, och om
herr Krister med döden afginge före utgången af dessa år,
skulle de nämnda slotten öfverlämnas till konungen.
Öfverlämnandet af dessa slott med tillhörande län, hvilka
omfattade hela sydöstra Finland och hela Norrbotten, beröfvade
sålunda Karl nära hälften af hans förläning, hvarpå han dock
hade rådets och konungens bref.
Det blir häraf klart, att köpstadsmännen i Stockholm
ansågo sig hafva goda skäl, då de gåfvo konungens beteende
mot Karl Knutsson namn af förföljelse. Och den vänlighet,
som konungen sedan visade, då ban på Svartsjö slott »höll
marskens dotter till kristendom», såsom det hette, eller stod
fadder åt henne, kunde icke förtaga det ogynnsamma intryck,
konungen gjort, hvarken hos marsken själf eller hos folket.
Allt detta utlades och vändes på alla sidor af de ärlige bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
