Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne man öfver bord.
591
bryter sitt fängelse, framstörtar ohejdelig. Han gick fram
och fattade den tyske riddaren hårdt i armen.
»Min dotter», utropade han med tordönsstämma, ocli
tårarna frambröto under hans buskiga, gråa ögonbryn. »Så
sant jag lefver, konungen skall stå mig till svars för min
dotter, eller är han icke bättre än själfva sjöröfvarkungen på
Yisborg!»
Därmed slog han sig med knutna händer för sitt bröst
och sade:
»De råd, min brorson gifvit eder att framföra till
konungen, dem kunnen I gifva honom äfven från gamle Karl
Tordsson, riddare! Lefva vi då i en tid, då Sveriges konung icke
har makt att tygla och straffa en usel sjöröfvare . . . Yid de
fem såren, riddare, slik kung duger icke för Sveriges folk!»
Med häftiga steg och banden hårdt knuten kring fästet
af sitt svärd gick den gamle hedersmannen ut ur rummet
och slog dörren till efter sig, så att det dånade.
Den vördnadsvärde riddarens ord voro icke utan sin stora
betydelse särskildt med afseende på den sak, som nu var å
bane mellan konungen och marsken. Det framgick snart för
den kloke Albrekt Mörer, att innehållet i dessa ord kunde
blifva innehållet i ett allmänt utbredt missnöje med hans
herre, så mycket mer som konung Eriks röfveri frän
Gotland retade icke blott Sverige, utan äfven Danmark och
framför allt de mäktiga hansestäderna. Han insåg därför, att om
konungen ville vinna något med afseende på marsken, borde
han icke spänna bågen för högt, och i sammanhang härmed
sökte han nu länka sitt tal.
Han gjorde det ock med en finhet och skicklighet, som
stod vida öfver hvad man var van att finna i Sverige på denna
tid. Innan han skildes från Karl, var frågan så pass
förberedd, att den med utsikt att gå igenom kunde framläggas för
rådet. Marsken skulle afstå från Abo slott med län och
således från Finland, ty Yiborg förbigicks alldeles vid denna
underhandling; men det öfriga skulle marsken få behålla.
Därmed aflägsnade sig Albrekt Mörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
