Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
nils bosson sttj11e.
»Ku falk!» upprepade denne, under det lian noga
undersökte skrofvet och ett par större hen, hvilka stormen inklämt
under en bjälke och hvilka därför stannat kvar på det för
öfrigt nu alldeles rensopade stengolfvet.
Det var tydligt, att något föregick inom marsken, som
belt och hållet upptog honom. Så djupt, som under de
närmast förflutna åren fru Bengtas tal om halsbandet rotat sig
i marskens själ, och så lifligt, som till följd däraf minnet af
falken grå lefde hos honom, var det naturligt, att nu både
det ena och det andra skulle upplefva på nytt. Stormen
talade fru Bengtas tal, och i hans dån tyckte Karl sig höra
falkens mäktiga vingslag. Sedan ban öfvertygat sig att
fjädrarna, som han höll i sin hand, verkligen hade tillhört
en falk, vände ban sig åter häftigt och lidelsefullt mot den
bestörte byggmästaren.
»Än sedan, karl», ropade ban, »hvad mera?»
»Hvad mera? . . . intet, stränge herre, intet!»
»Fann du intet mera . .. intet, intet mera?»
Marskens ögon brun no, och hans tunga tycktes icke nog
snabbt kunna uttala orden.
»Nej!» upprepade byggmästaren, »intet mer än de gamla
förtorkade benen och något litet af fjäderbeklädnaden fanns!»
Marsken lutade sig ned för att närmare undersöka muren,
där den gamla torngluggen tydligt syntes. Han slog med
hammaren på muren inunder, och muren gaf ett ihåligt ljud
ifrån sig.
När marsken reste sig upp, var ban likblek, och kalla
svettdroppar pärlade kring lians tinningar.
»Godt, godt!» sade ban och nickade åt byggmästaren, »det
må vara, stormen tränger genom merg och ben. Eljest har
jag nu fått andra tankar med tornet. . . kom upp till mig i
morgon, så skola vi närmare språkas vid!»
Med dessa ord gick ban, ocli byggmästaren följde honom
torntrappan utför.
Marsken försvann i sina rum och förbjöd sin gamle
hofmästare att insläppa någon, hvem det vara måtte. Men just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
