Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GRÖNE RIDDAREN.
9
»Märkeliga ord talen I, riddar Fjalar, och väl ville jag
spörja, om det så är öfverensstämmande med eder vilja att
svara mig, hvarför I så hafven förhemligat edert namn och
hvarför min moders minne ...»
»Du skall få det att veta, Nils!» afbröt riddaren, höjande
handen till tecken, att Nils ej skulle fortsätta, »du skall få
det att veta. Din moder vàr mig kär allt ifrån
barndomsdagar, och jag lefde en gång i det hopp, att jag skulle föra
henne hem som min brud till min gård i Yästergötland . . .
Men jag var för gammal; jag var många år yngre än hennes
fader, riddar Sven Sture, men tillika många år äldre än hans
dotter. Hon höll mig kär, men icke så, som jungfrun älskar
sin brudgum, utan som en äldre vän, och som sådan gaf hon
mig en gång på Ekesjö ... det var under den stora eken tvärs
öfver viken... detta smycke till ett minne af sig. Hvad
jag kände mig glad den kvällen ...!»
En suck afbröt honom, och liksom för att själf skynda
öfver detta minne, tillade han;
»Samma kväll gaf hon sitt hjärta åt din fader, Nils, herr
Bo Stensson! Hon älskade honom, ser du, han var ung och
fager, och du ser väl, huru jag kunde hafva sett ut den tiden.
Men onda ögon sågo på jungfrun och hennes lycka... du
har äfven en gång sett de ögonen; de voro fru Bengtas, hon,
hvilken sedan, när allt hvad hon arbetat för här i lifvet föll
tillsammans till intet, blef en helig nunna...»
»Fru Bengta, som ville hafva min morfaders halsband
äfven för priset af ett mord?»
»Ja!... Hon kände redan då till detta halsband,
sannolikt till följd af någon oförsiktighet från din morfaders sida,
och hon hade bestämt din moder för en af sina bröder, som
sålunda skulle en gång blifva halsbandets ägare och till slut
konung i Sverige. Och hon ställde så till, att din fader höll
på att lämna jungfru Karin och kasta skam och hån öfver
din morfaders hus. Ser du, det var samma kväll, som han
och Karin svurit hvarandra sin tro, att jag jagade i skogen
vid Ekesjö, och utan att veta, hvad som tilldragit sig, åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
