Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 NILS BOSSON STUBE.
vände jag till gården. Då mötte jag den fagra mön, som sjöng
i skogen och svärmade om sin kärlek och sin lycka, och då
föllo sig orden så, att hon gaf mig smaragdhjärtat, till ett
minne af den lyckligaste dageu i hennes lif, och jag slöt
henne öfverlycklig i mina armar ... Gif mig af eder
stärkande örtsoppa, fromme broder Andreas... jag märker, att
krafterna äro i aftagande, och jag Till hinna till slutet med
min berättelse, innan jag begifver mig på den långa resan...!»
Munken gick fram till spiseln, där en bägare stod, och
gaf den sårade riddaren därur att dricka.
»I det samma», fortsatte riddaren, sedan han hämtat sig,
»hördes steg rundt omkring oss, och Bo Stensson och ett par
andra riddare, hvilka då äfven gästade Ekesjö, samt några
svenner och fru Bengta själf trädde fram, och fru Bengta slog
händerna samman och ropade: ’så håller en ädelboren jungfru
tro och lofven!’ och din fader glömde sig själf i sin häftiga
vrede... och jag, jag trodde mig hålla ett lik i mina armar,
så greps den arma jungfrun af det slag, som drabbade henne...!»
»Arma moder!» suckade Nils.
»Ja, du må väl beklaga henne, och likväl såg du icke
hennes tårar, hörde icke hennes smärta, kan icke ana hennes
förtviflan, när din morfader, riddar Sven, förklarade, att
tro-lofningen med riddar Bo var upphäfd och att hon skulle gifva
mig... mig, Nils, sin hand. Sätt dig i mitt ställe, Nils,
tänk dig en kvinna sådan som din moder i hennes ungdoms
jungfruliga fägring...! Och denna kvinna, för hvars lycka
jag ville gifva mitt lif, skulle dö af förtviflan som min maka
i mina armar. Jag bad, jag besvor riddar Bo, jag talade med
riddar Sven, men allt var fåfängt, och vår bröllopsdag
ut-utsattes. Då fattade jag det beslut, som jag sedan hållit lifvet
igenom. Jag begaf mig till din fader och sade honom för
sista gången allt och tillade, att jag ville med lifvet bekräfta
sanningen af hvad jag sagt. Sedan den första häftigheten lagt
sig, fann han ock, att han blifvit insnärjd i argan list, redan
däraf, att om jag eller hans hjärtans kär velat bedraga
honom, så hade vi ju nu haft vunnet spel. Så log då lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
