Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEMLIGHETSFULLE XKÄMARflVENNEN.
21
II.
Den hemlighetsfulle krämars vennen.
Döden har sitt eget språk, som förnimmes i hjärtat,
och ofta nog tydligare och klarare, ju obetydligare och ju
mera missaktad den var, hvars bortgång man bevittnat.
För Nils var den aflidne under hela sin lefnad en man
utan all annan betydelse, än den, som hans besynnerligheter
skänkte honom, utan att det någonsin fallit honom in att
göra sig riddarens löjligheter till godo, såsom fallet varit med
nästan alla af hans jämnåriga. Först efter sin försoning med
konung Karl hade Nils närmare fäst sig vid ett och annat
hos honom, såsom hans besynnerliga beteende vid
underättel-sen om konung Karls nederlag och flykt, hans plötsliga
uppträdande på slottet hos ärkebiskop Jöns, just som Nils stod
färdig att kasta stridshandsken för dennes fötter, och nu till
sist hans ord i stugan vid Enköping; — men detta oaktadt
hade han aldrig kommit att tänka sig dessa företeelser såsom
något annat än yttringar af en vingbruten ande, som endast
undantagsvis hade några klara och fullt medvetna ögonblick,
och just som han började söka efter ett sammanhang mellan
dessa enstaka drag, ej blott af klart medvetande utan af djup
beräkning, så trodde han sig i riddaren finna en fiende, och
en farlig fiende, emedan han i sin otillräknelighet kunde våga
hvad ingen annan skulle våga.
Och nu, i samma stund som denna hjärnas kamrar skulle
slutas för alltid, och denna tunga uttalade sin sista hälsning
till lifvet och till Nils själf, som varit honom kärast af allt
här i världen, nu lyftes med ens slöjan, och han såg samma
hand gripa in i alla hans lifs viktigaste tilldragelser.
DärföT talade döden här ett språk, som trängde djupare
in i hans hjärta, än han själf i första stunden kunde ana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
