Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
NILS BOSSON STUBE.
Han satt länge kvar vid den döde vännens sida, och
tankarne återkommo från sin färd genom det förflutna till den
närvarande stundens viktigaste föremål, konung Karl och
hans återkomst till sitt rike.
Men huru det var, så tyckte han, att hans arm var
liksom förlamad, Tian såg ej mera så klart och ogrumladt som
förr sitt mål; en förr ohörd stämma hviskade till honom, att
konung Karl ej mera var hvad konung Karl borde vara, och
allt obeslutsammare blef han till sinnes. Den mannen, som
talat, hade vunnit en sådan betydelse för honom, att hans
ord måste äfven mot Nils’ egen vilja utöfva inflytande på
honom.
Konungens, testamente blef snart uti denna intrasslade
härfva af tankar den ten, omkring hvilken han försökte
upp-härfva tråden. Men han kom icke långt, förrän han fann,
att han börjat med oriktig ända och måste välja en annan.
Och själf var han den, som i väsentlig mån beredt
möjligheten för konungen att fullborda sin vilja och skrifva sitt
testamente färdigt.
Var det rätt eller var det orätt, hvad han arbetat och
ännu ville arbeta för. Hade han glömt sitt ungdomslöfte,
hade han glömt den gode biskopens ord? Betydde konung
Karl kanske nu för honom mera än Sveriges allmoge?
Vid denna fråga, som han uppställde för sig,
stannade han.
En rörelse af munken, som ännu stod där med mumlande
läppar, och som med sitt radband kommit att vidröra
sängkanten, väckte honom ur hans tankar. Han for hastigt upp
och såg sig omkring.
Då visade sig åter den andre munken i dörren.
»Hvad viljen I, fromme broder?» sporde Nils.
- Munken såg styft in i rummet, men då ban såg, att
där redan var bestäldt med den döende riddaren, sade han
högt:
»Krämarsvennen är otålig!»
»Hvilken krämarsven?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
