Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
NILS BOSSON STUBE.
Den angenäma morgonluften tycktes utöfva ett synnerligt
välgörande inflytande på kaniken, och hans tunga var i den
lifligaste rörelse, utan att han ens det ringaste föste sig vid
riddarens fåordighet.
När dé så hade gått ett stycke väg och nalkades
Grå-brödraklostretj fattade kaniken riddaren i armen och hejdade
honom.
»Ett OTd för gammal vänskaps skull, herr Nils!»
Nils stannade med synbar motvilja, men tydligen blott
nödtvungen, ty han var ögonblickligen färdig att taga ut
steget. Det var blott ett obetydligt stycke väg till klosterporten,
utanför hvilken Nils såg sina svenner sitta till häst, färdiga
till uppbrott. Kaniken höll honom dock fortfarande kvar i
armen öch förmådde honom på det sättet att blifva stående.
»Kännen I den mannen, med hvilken I nyss taladen?»
sporde han.
»Nej!» svarade Nils.
»Yiljen I så känna honom?»
»Jag vet icke, att det är af nöden i.. gifver han mig
sådant kläde, som han visade mig, så vill jag känna honom
för god.»
»Sè dock till, herr Nils, att ickè klädet rinner eder bort
mellan händernä öch lämnar kvar . .
»|lvad, kanik, hvad skulle det väl lämna . ..?»
»Ånger, bitter ånger, hërr Nils!»
»Talen rént språk, kanik Helmich, om I viljen, att jag
skall höra på eder, ty min tid tillåter mig icke gissa gåtor.»
Kaniken bet sig i läppen, men antog ett utseende af
trovärdighet och innerlig tillgifvenhet, i det han sade:
»Krämaren är ingen krämare, fastän han synes så ... det
är ingen mer och ingen mindre än en af de mäktige
Axels-sönerna, det är herr Ivar Axelsson! Kunnen I nu förstå, att
I bören taga eder till vara?»
»Eör klädet ...?» sporde Nils och skrattade. »Hvad
gagnar det mig att veta, om det är herr Ivar, ja, om det så vore
själfve herr Olof från Visborg, blott jag får hvad jag af ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
