Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGEN ELLER BONDEN?
33
den. Ty den gröne riddarens minne flöt tillsammans med
Engelbrekts, med strengnäsbiskopens, med hans moders, och
allt detta åter hängde med oförstörbara trådar fast*vid hans
hem, hans röda ros, och vid hans sträfvanden och
förhoppningar för framtiden.
Det lilla gröna smaragdhjärtat, som nu hvilade vid den
dödes hjärta med Fjalars och hans moders namn uppå, var
för Nils liksom den medelpunkt, omkring och till hvilken allt
rörde sig och hänförde sig i ständigt skiftande strålar. Till
och med när hans tankar sysselsatte sig med helt ändra
ämnen, såsom konungens återkomst eller hans dotters räddning,
sprang smaragdhjärtat fram för hans syn, och därmed fingo
hans tankar alltid samma riktning, och spörsmålet, som han
gjorde sig i klosterstugan, om konungen eller bonden ägde
mera hans kärlek, stod liksom i eldskrift för honom. Det
tindrade så spörjande och tillika så hemlighetsfullt som
stjärnorna på midnattshimlen, och ju mer han bemödade sig àtt
genomtränga det dunkla och otydliga för att finna ett svär,
desto mer fördystrades hans sinne.
Den trofasthet, som han funnit hos dalkarlarne, visade
honom ock i en icke aflägsen framtid, hvad han skulle med
dem kunna uträtta, och allt mer och mer ljöd den
hädangångnes ord i hans öra: du, Nils, skall stå Sverige före! —
och liksom i en dröm såg han utbredas framför sig ett
skimmer af höghet och ära. Där gick han fram, en annan
Engelbrekt, rensande riket från allt hvad främmande och utländskt
var, beredande väg för det, som komma skulle och som
Sveriges lag ville, ett svenskt konungadöme, och hans namn
ropades med beundran och jubel af tusen sinom tusen munnar.
Kommen så långt i sina tankars flykt, visade sig
plötsligt anletsdragen af den konung, som redan var väld och
krönt, och hvilken han själf svurit sin tro, och som en
ving-skjuten örn föll han ned vid spörsmålet: är bonden dig
dyrare än konung Karl? Det föll honom före, som om han ännu
stått på Hjortens däck och behöft en styrman sådan som den
gröne riddaren för att komma fram mellan dessa båda ytter-
Teatammtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
