Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
NIIJ3 BOSSON STUBE.
»Du ...! Du, Moritz, som knappast tål att bli litet våt
om fötterna! Nej, dig vill jag hafva med mig, fru Iliana, och
du skall berätta för mig om min tappre morbroder, marsken
herr Törd, som hade konung Karls lycka i udden af sitt svärd.®
Gossen slog vid dessa ord blygsamt ned ögonen, som om
han sagt något, hvilket icke riktigt passade för honom, men
plötsligt såg han upp på den äldre brodern.
»Jaha, du ... det sade den gröne riddaren många gånger,
att så länge den tappre marsken lefde, så satt konung Karl
trygg, och när han ej mera förde svärdet, så brast konungens
lycka och kronan föll af hans hufvud ... Kom, kom nu, hör,
hur ystert vallhornet låter, jag menar, att Olof vallherde fått
med ulf eller björn att göra, men var ieke rädd, jag skall
taga min yxa med!»
Det låg både sötma och bitterhet i gossens tal. Men fru
Iliana gjorde honom till viljes och gick ut med honom.
Äfven Moritz följde och Ingeborg, så att Nils och hans husfru
blefvo allena.
En kort stund förflöt, utan att något yttrades, men fru
Brita hade synbarligen något på hjärtat, som hon tycktes
hafva svårt att komma fram med. Nils märkte det och sporde
henne till därom.
»Jo», svarade hon, »jag vet något mera... Gårdsfogden
träffade en af herr David Bengtssons svenner, och denne sade
till honom namnet på den lede röfvaren.»
»Och det var?»
»Herr Ivar Axelsson!»
Den nära frändskapen mellan denne och Britas
hjärtevän, hennps svägerska, — herr Ivar var nämligen fru
Ilia-nas farbroder — hade hvilat tungt på hennes hjärta, och hon
hade strängeligen förbjudit fogden att för någon yppa sin
hemlighet. Om det smärtade henne själf, att sådant kunde
begås af en riddare, huru mycket mera skulle det då icke
smärta. Iliana, tänkte hon.
»Och denne herr Ivar var krämarsvennen, som förde
konungadottern hit, när ofärden drabbade dig i Krokeks klo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
