Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
NILS BOSSON STUBE.
lycka, och kärleken till din, till Sveriges konung, och båda
måste uppgå i en enda, i kärleken till fosterlandet.»
»Du har rätt, hustru... för mig ligga tvenne vägar
öppna, och då jag icke kan gå den ena, måste jag gå den
andra.»
»Och hvilkendera kan du icke gå?»
»Den vägen, där den goda drottningens bön och mitt
löfte ställa sig emot mig med ett bart huggande svärd! den
vägen, där jag ser för mig nödvändigheten att draga
svärdet mot konung Karl.»
»Men huru skulle väl sådant kunna blifva en
nödvändighet?»
Frågan uttalades med blossande kinder och orolig blick,
och Brita fattade ifrigt sin mans hand.
»Om konung Karl glömmer hvad Sveriges konung aldrig
får glömma, att hans krona hvilar på, eller hellre, är
uttrycket för folkets tro på sig själft, om han glömmer, att han är
till för att skydda lag och gammal sedvänja, om han låter
riket sönderslitas under sina fötter af dessa mäktiga ur vår
egen klass, hvilka med sitt eget jag till utgångspunkt handla
och vandia med riket, som om det vore deras ärfda jaktmark,
hvilken de kunde stycka efter behag, om till sist och till
följd af allt detta Sveriges folk — och det är bonden, Brita, —
om detta folk skall dö bort och försvinna likt en rök, så att
ingen mera vet att säga, hvar och hur det lefde sitt
sträf-samma lif.. . då kunde väl det spörsmålet göras, om det vore
rätt, att riddarens svärd blefve stilla i sin skida... då kunde
jag väl komma att glömma mitt löfte och drottningens bön.»
Brita fick mycket att tänka på vid den tafla, som nu
upprullades för henne. Yäl hade hon redan vid första
förnimmandet af den döde riddarens tal dunkelt tänkt sig den
strid, som måste försiggå hos Nils, mén när hon fick
verkligheten lagd framför sig ohöljd, bäfvade hon tillbaka, och
hennes hjärta krympte tillsammans som blomman för den
första vinterkylan.
Med räddhåga i blick och röst sporde hon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
