Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
NILS BOSSON STUBE.
Klas Lang, konung Karls gamle svennehöfvitsman, som
följt honom under landsflykten och äfven där hos honom
be-stridt samma tjänst som hemma i hans rike, syntes icke till,
men visade sig snart.
»Kom och följ mig!» sade han och fattade med ett
godmodigt leende den vördnadsvärde gubbens hand.
De gingo akter ut och utför trappan ned i skeppsrummet,
där konung Karl, som genom Klas Lang blifvit förberedd och
gifvit sitt bifall till besöket, väntade dem.
En småsven var sysselsatt att spänna det praktfulla
harnesket på konungen och var just färdig därmed, när
höfvits-mannen införde gubben Bengt.
»Hvem är du, gubbe, den förste, som hälsar mig
välkommen till fosterjorden?» sporde konungen, men tillade, då
han närmare fick bergsmannens drag i sikte, »dock tyckes
det mig, som om vi skulle hafva sett hvarandra förr!»
Gubben Bengt var nästan rörd vid åsynen af den åldrige
konungen, hvars anletsdrag, väl ännu vackra, men aftärda
och slappa, talade jämte det gråsprängda håret om bekymmer
och sorger, som må hända böjt honom mera än de sextio åren.
»Yäl hafven I sett mig förr», genmälde han till svar på
konungens spörsmål, »för alla de bägare I hafven tömt af
mitt öl... jag är Bengt Björnsson från Hedemora...»
När namnet nämndes, drog sig konungen mycket väl till
minnes både mannen och hans hustru och söner, och när han
så fick veta, att den ene af sönerna var med, så ville han
äfven hälsa på och tala med honom.
»Långt tillbaka i tiden går alltså vår bekantskap, Bengt»,
sade konungen därpå, »och godt hade varit, om alla blifvit
mig så trogna som du ...»
»Rätt kan du hafva i detta tal, konung», svarade gubben,
»dock skall du därjämte besinna, att tron hölls icke å
någondera sidan!»
»Hvad menar du?» sporde Karl, något häftigt.
Men gubben svarade så lugn, som om han talat till sin
egen son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
