Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Nils bosson stube.
»Och det skulle din fader hafva gjort, Hollinger?»
»Ja, herr Nils ... Jag kan icke annat veta!»
Svennens sorg var så stor, att Nils icke hade hjärta att
ens uttala ett ord af förvåning. Han förblef tyst, och sedan
Hollinger någorlunda hämtat sig, tillade han:
»I skolen dock icke tro, att min fader visste något
annat, än att han den gången verkligen arbetade för konungens
räkning . .. nej, det var en beställning från konungen, som
gjordes af herr Jost von Bardenvleth, så att han kunde aldrig
tro annat, än att han då arbetade ett godt ocli ärligt arbete,
ehuru han väl undrade på, att också denne riddare ville göra
konungen en skänk af hans sigill, liksom det föregifvits, att
herr Erengisle ville göra med herr Staffan Ulfsson . .. men
min fader sade, att han kunde väl en gång rent ut spörja
konungen själf till om sigillet, så skulle både han och
konungen komma sanningen på spåren och ondskan hämnas i
sin födsel.»
»Än den gröne riddaren . . . hade icke din fader honom
att tillgå?»
»Den gröne riddaren var då icke tillstädes, herr Nils .. .
Det var medan herr Törd red i Västergötland och tog Axevall
och satte herr Ture på Varnhem, och nu kan jag förstå, hvad
som då var mig en gåta, ty han följde med eder, och helt
visst var han den samme munken, som kom från Varnhem
om natten och räddade lifvet på stolts jungfrun, som sedan
blef herr Tords husfru ...»
»Ja, ja, du har rätt», yttrade Nils med en suck, »de ligga
strödda som blommor på det förflutnas stigar, minnena af den
gröne riddaren!»
»I sägen det, herre, och helgonen gifve, att han varit
tillstädes här i Stockholm den tiden ... då hade väl ock min
fader vandrat några år längre i denna världen!»
Svennens bittra sorg öfvergick nu till ett utbrott af vrede,
som väckte Nils’ förvåning i högsta grad.
»Det ena blir värre än det andra, Hollinger», sade han,
»står också något sådant i samband med konungens sigill?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
