Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
NILS BOSSON STUBE.
Hon såg litet emellan utåt fälten, som omgåfvo vägen,
och utefter den lilla strömmens stränder, antingen hon nu
hoppades få se fogden eller de båda gossarne. Men hvarken
mötte hon någon på vägen eller såg hon någon lefvande
varelse, där hennes öga for fram. Ett par gånger vände hon
sig hastigt om och såg på den halfsofvande svennen, liksom
hade hon ämnat sig att tilltala honom, men afstod lika
hastigt därifrån. Hans utseende var ock sådant, att det icke
gaf hopp om några synnerligt upplysande svar, i händelse hon
verkställt sin afsikt.
Så fortgick det hela vägen, tills de hunnit helt nära
Hammarstad. Då såg fru Brita ännu en gång på sin tjänare.
»Har du sett fogden?» sporde hon, men måste med skärpt
ton förnya frågan, innan hon erhöll det korta svaret:
»Ja!»
»Hvar såg du honom?»
»Hvar jag såg honom?» upprepade svennen, »han stod vid
eder sida, när vi redo från Hammarstad!»
»Nöt!» ropade fru Brita och kastade en blick af
förkrossande förakt åt sidan.
Men småsvennen var oåtkomlig för andemeningen i detta
tillmäle. Han såg lika sömnigt belåten ut nu som tillförene.
Så redo de några steg igen, och så frågade fru Brita åter:
»Har du sett fru Ilianas fogde?»
»Ja!» svarade svennen.
»Så Gud nåde dig, ditt eländiga kräk», röt fru Brita,
»hvar såg du honom!»
»Hvar jag såg honom ? ... Jo, det var just som vi redo
från Hammarstad... då såg jag honom ock.»
Nu stannade fru Brita midt på vägen, satte båda
händerna i sidorna och spände sina brinnande ögon i den
stackars svennen, som satt och bligade på henne, utan att rätt
veta, om han skulle våga hålla stilla så där midt för sin
för-törnade matmoder, hvilken visserligen icke var att leka med.
Till hans stora förvåning sade hon dock intet annat än detta:
»När du härnäst ser honom, skall du genast säga mig till!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
