- Project Runeberg -  Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar / 3. Testamentet /
260

(1894) Author: Carl Georg Starbäck With: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

NILS BOSSON STUBE.

det skulle förorsaka hennes släkt, om en så smutsig
rättegång Täcktes mot hennes fränka.

Hollinger, som anade hvad som föregick inom henne,
lugnade henne dock.

»Papperen äro förstörda i min närvaro», sade han, »och
jag menar, att min herre, herr Nils, skall lika väl som I,
fru Iliana, hålla mig räkning därför, att allt har kunnat ske
utan buller och utan alla utläggningar af onda tungor, hvilka
prassla liksom torrt löf i ett murhörn, så fort en sak drages
till tinget.»

Fru Iliana tryckte rörd den redlige svennens hand och
gaf honom gärna sitt orlof att draga till herr Nils.

I detsamma hördes en häst stanna på gården,- och kort
därefter slogs dörren upp, och en dammig ryttare trädde öfver
tröskeln. Fru Brita igenkände genast en af sin mans
svenner, och hennes hjärta började klappa af en oförklarlig oro.
Blotta åsynen af den dystre svennen utöfvade ett sådant
inflytande.

Hennes oro bekräftades också, när svennen framfört sitt
ärende och omtalat Penningebys brand. Hollinger, som kastat
ögonen på hvad de båda gossarne hade för sig, blef stående
mållös, hållande i handen en knippa större och mindre runda
föremål, som han upptagit från gossarne. Desse glömde både
honom och sin sysselsättning och sprungo fram till modern.

En ström af tårar gaf slutligen utlopp åt fru Britas
smärta. Men Svante trädde midt framför henne och sade, i
det han sträckte ut sin hand:

»Var tröst, moder kär ... den lede ärkebiskopen lärer nog
få så godt igen, om icke ändå värre!»

Senare hade fru Brita ett långt samtal med de båda
svennerna, och samma kväll redo dessa jämte den tröge Fäste,
hvilken fru Iliana välvilligt försåg med häst, norrut för att
öfver Södertälge och Arboga skynda till herr Nils i Dalarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:41:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nilsbosson/3/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free