Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
NILS BOSSON ST dEe.
»Hvad vigsela betfäffar, kan jag icke fatta, att I nu
mera behöfven hafva någon oro, sedan denna dag väl runnit
upp... om några timmar skall den saken vara beställd.»
»Dock kan på en timma det ske, som störtar årslångt
arbete!... Slikt har händt mången gång. Dock må vi
hoppas ... Men Stockholms slott, Olof, det behåller ärkebiskop
Jöns, och min makt som riksföreståndare blir ringa, om jag
icke hafver rikets förnämsta slott i värjo!»
Olof Råd besinnade sig en stund, men så såg han hastigt
upp och sade:
»Det skola Stockholms borgare förhjälpa eder till 1»
»Stockholms borgare!» utropade herr Erik helt förvånad.
»Ja... ärkebiskopen har ringa makt emot den, öfver
hvilken I hafven att förfoga, när I väl blifvit utsedd till
rikets föreståndare ...»
»Godt och väl, Olof», inföll herr Erik ifrigt, »men
Stockholms borgare lära dock icke spränga portarne till Stockholms
slott, sutte ock ärkebiskop Jöns alldeles ensam där inne!»
»I hafven så brådt, herre, att jag hinner icke säga eder,
huru det skall gå till, att Stockholms borgare skola gifva
eder slottet i händer! — Sedan I väl blifvit riksens
föreståndare, och sedan de öfriga sakerna här blifvit ordnade, som
I viljen, så att konung Karl fått sina gods igen, så skolen I,
utan att töfva, med de här församlade herrarne draga till
Stockholm ... Ärkebiskopen skall icke kunna sätta femtio
svenner emot eder... Nå väl, i staden riden I in, som om
han vore eder egen, och sedan ...»
»Nå väl... sedan, Olof?»
»Sedan skolen I börja underhandla med ärkebiskopen,
och då vill jag väl se, om icke... ja, jag vill icke heta Olof
Råd, om jag icke förmår ställa så till, att ärkebiskopen med
glädje lämnar Stockholms slott för att frälsa lifvet.»
Herr Erik såg med ökad förvåning på sin tjänare.
»Borgarne», sade denne, »äro så förbittrade på
ärkebiskopen, att det behöfs en ringa vindpust för att få lågan att slå
ut, och då, när massan ropar på blod, då skolen I uppträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
