Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nils stures julgille.
339-
faders, herr Åkes ... Till sist beder jag eder icke illa
upptaga hvad jag nu hafver sagt eder! Det har skett, emedan jag
väl har tyckt mig förmärka, det jungfru Ingeborgs hug står
till eder, och jag hör så godt som till hennes släkt.»
Herr Sten nickade vänligt åt svennen, som med dessa
ord bugade sig till afsked. Äfven herr Sten lämnade
samtidigt rummet och gick nu med fördubblad hastighet till
kyrkoherdens rum, medan Olof Råd begaf sig till herr Nils.
När Sten inträdde i rumet, där kyrkoherden befann sig,"
såg han denne med bekymrad uppsyn tala till en af Nils
Stures svenner, den dumme Fäste. Det var redan skymning
ute — Nils med sitt följe hade först vid middagstiden
kommit till gården — men i spiseln flammade en brasa, hvars
sken upplyste det lilla rummet och gaf åt den vördnadsvärde
gamle prästmannen, där han satt på bänken i hörnet, ett
utseende, som om han tillhört en annan värld, liksom han
tillhörde en annan tid.
Ett matt skimmer af välbehag drog öfver det fårade
anletet vid den unge kraftfulle riddarens inträde. •
»Guds frid, vördige herre!» hälsade denne.
Kyrkoherden bad riddaren vara välkommen, men höjde
liksom varnande fingret, i det han vände sig till Fäste,
sägande: rse dig visliga för, gosse! ... I dessa tider bör man
tänka sig för två gånger och se sig tillbaka tre,, innan man
handlar. Jag känner icke denne Petrus, men efter som han
velat genom mig sända sitt bud till dig, så har jag fullgjort
hans åstundan, fastän det ser mig misstänkt ut, att icke
fräter Petrus kommit fram hit, då han icke är längre borta ...»
Den stumme svennen gick, och nu vände sig
kyrkoherden till herr Sten, för hvilken han utförligt redogjorde, huru
hans dräng, som varit i ett ärende till Falun, träffat en
munk, som noga velat ha reda på prästgården och hvilka
som befunno sig där samt slutligen gifvit drängen i uppdrag
att bedja kyrkoherden tillsäga svennen Fäste skaffa sig urlof
och komma sig till mötes. Äfven herr Sten föreföll detta
underligt, men hans hufvud var nu fyldt af helt andra tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
