Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den blågula fältbindeln.
417
»Inga onödiga spörsmål, mäster, tiden skyndar, och rid-,
dåren tränger till att tala med sin vän... Fort därför, gå
tillbaka till staden, bed riddaren skynda, om han så än vill
skifta ett ord eller par med sin vän, medan han ännu är i
lifvet, ty, som I själf hafven sagt, vill det ett underverk till,
för att denne mannen någonsin mera skall sitta på en
hästrygg-»
Det var nästan med fröjd, som mannen talade, fast det
lät så hemskt i den dunkla skogen. Bårdskäraren dröjde ännu.
Att han icke egentligen var så villig i att tjäna den mörke
och kraftfulle bonden, kunde Ingeborg finna, så väl af den
motvillighet, hvarmed han gick ned till stranden, som af de
ord, hvilka han yttrat på sandbanken vid staden, medan de
åskådade striden. Utan tvifvel hade ban sitt särskilda
syftemål och var villig.att gå den andres ärenden, endast för så
vidt som de icke motverkade detta.
»Som I sägen», yttrade han nu till bondens tal, »det ser
mörkt ut, huru det kan komma att gå med den stackars
riddaren ...»
»Mörkt ut?» utropade bonden med mycken häftighet.
»Yid Guds dyra blod, denne riddaren skall aldrig mer se
Guds dag, när denna dagen lyktats!. .. Veten det, mäster
Lukas! — och viljen I nu göra riddaren den tjänst, som jag
å hans vägnar bedt eder om, så är det väl, hvarom icke. ..
så beder jag en annan därom. Här vid Flottsund lärer den
finnas, som kan rida med ett bud till ärkebiskopsgården, eller
hvar eljest herr Nils denna kväll måtte vara att finna,
fortare än som edra spindelben kunna bära eder...»
»Underligt synes det mig dock», vågade bårdskäraren
invända, »hvarför vi icke så gärna buro riddaren till staden
med ens. Kortare väg hade det varit, än att på detta sätt
bukta genom skogen.»
»Klisterburk!» röt bonden och tycktes vilja slå an en
skämtsam ton, »mäster Lukas, I tänken icke längre än hästen
vädrar efter fodret...! Om herr Nils förlorat slaget, så hade
vi då burit riddaren midt in bland hans fiender... hvaba!»
Tcatamenttt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
