Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den blågula fältbindeln.
427
Men när intet höfdes, fortsatte ban sin gång, i början
långsamt, sedan allt raskare.
Så kom han till stranden, där han lämnat sin båt.
Här stannade han åter och lyssnade uppmärksamt, och
så viss var han om, att ingen opåkallad följde hans fjät, så
helt och hållet behärskad af det rus, som låg i hoppet om
en lyckligt utförd gärning, att han icke skulle hafva märkt
den lättfotade jungfrun, som icke släppt honom ur sikte,
äfven om någon ofrivillig oförsiktighet å hennes sida vållat
ett störande af hans tankegång.
Tysta årslag afbröto plötsligt hans väntan, och efter
någon stund visade sig ett hufvud vid strandbrädden.
»Tiden lider», sade ärkebiskopssvennen, »hvilka tidender
medför du?»
»Guds död, herr Nils har brutit upp från Uppsala och
drager österut!»
»Och intet bud efter herr Sten?»
»Intet!»
En gräslig ed lät höra sig från den i sitt hopp svikne
mannens läppar.
»Yänta mig här, det skall snart vara bestäldt!» röt han
åt roddaren, hvars hufvud åter försvann, och gick med
stormsteg tillbaka inåt skogen.
Utan att kunna ana hvad som nu skulle följa, men
likväl liksom kännande, att stunden var inne, då hon behöfde
hela sin själskraft för att fullgöra hvad hon föresatt sig,
följde Ingeborg, och hon var så lugn i sitt fasta beslut att
våga allt, att hon i detta ögonblick därutinnan var starkare
än sin i öfrigt öfverlägsne fiende.
Plötsligt stannade mannen. Om det var en nv tanke,
som rann upp hos honom, eller om han glömt något
spörsmål, som han borde hafva ställt till roddaren, det visste icke
Ingeborg, men hon begagnade sig af tillfället att helt
oförmärkt glida förbi honom, och innan han ännu satte sig i
gång, hade hon hunnit den lilla stugan, hvars dörr hon
öppnade och störtade in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
