Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
nils . bosson stube.
alla de faror, som mötte på den högt sträfvande stråt, där
han envisades att vilja vandra. Den trogne tjänaren, som
kände sin herre sedan barndomen, och som icke eftersträfvade
något högre än hans ära och förökandet af hans makt, hade
i själfva verket ett inflytande på honom, större än någon
annan. Och Olof, som äfvenledes bättre än hans herre lärt
sig känna det svenska folket samt oförvillad af egennyttans
beräkningar kunde se och bedöma de krafter, som rörde sig
på djupet, han var redan sedan flera månader af den
öfvertygelsen, att konung Karl måste komma tillbaka. Den
strömmen var nu så stark, att det tjänade till intet att
motstå honom.
Yid sidan af tjänarens tal om nödvändigheten att afstå
från alla drömmar om herravälde i Sveriges rike ställde sig
äfven tvenne andra krafter, hvilka drogo åt samma håll i herr
Eriks sinne. Den ena var hans broder, herr Ivar, konungens
måg; den andra var konung Kristian i Danmark, som just
nu for förödande fram mot den mäktiga släktens slott och
gårdar i Skåne och Blekinge. Att under sådana förhållanden
med våld och emot Nils Sture och Sveriges allmoge tilltvinga
sig högsta makten i Sverige var en omöjlighet.
Därför var hans budskap med Olof till Nils Sture
fullkomligt ärligt menadt, ehuru det visserligen icke hindrade,
att de stolta tankarne lågo kvar på djupet, färdiga att åter
träda i dagen, när bättre dagar kommo, äfven om de länge
skulle låta vänta på sig.
Det gick med fart att fullborda de ärkebiskopliges
nederlag. Från trenne håll, såsom aftaladt var, framryckte de
förbundne, och de tappre riddarne, herr Erik Karlsson (Yasa)
och herr Ivar Gren, sågo sig till slut alldeles kringrända på
Nysätra skog mellan Enköping och Uppsala. De blefvo i
grund slagna och måste fly, hvarpå de själfva flydde söder
ut och deras folk skingrades.
Herr Erik Axelsson och herr Nils hade ett sammanträde
med hvarandra, hvarvid beslöts, att den förre skulle oförtöfvadt
sammankalla ett riksmöte till Stockholm för att besluta om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
