Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
nils . bosson stube.
der vid armen och sade, i det han ledde honom bort till ett
af fönstren:
»Du skall se, Moritz, att jag skall finna Hollinger ... Det
är den onda frun på Hammarstad, som är framme igen, men
jag skall hitta vägen till hennes farbroder, herr Erik, lita på
det, Moritz!»
Moritz log sitt veka leende åt den modige brodern, men
föga fäste han sig mera vid hans ord, än som föräldrarne
gjort.
Men Ingeborg visade sig icke om kvällen. Hon tycktes
alldeles hafva dukat under för sin sorg. Den skygga
vildheten hade väl vikit bort, men hon hade försjunkit i ett
ytterligt svårmod. Någon upplysning om hvad som vållat
hennes olycka var omöjlig att af henne själf vinna.
Nils hyste emellertid det hopp att af den fångne David
Bengtsson kunna tilltvinga sig klarhet i det hemska mörker,
som hvilade öfver denna sak.
Ljusen lyste genom fönstren i de kungliga gemaken på
Stockholms slott, och från stranden af Norrmalm kunde man
se, huru människor rörde sig där inne fram och åter.
Borgare, som gingo öfver de långa broarna in till staden, tyckte
sig litet emellan i dessa rörliga skuggor se den höga, men
nu mera lutande skepnaden af konung Karl, och de logo
därvid förnöjda och tänkte på alla de herreskiften, som riket och
Stockholms slott undergått, sedan den gamle mannen första
gången drog in därstädes och firade sitt bröllopsgille med den
sköna och aldrig förgätna drottning Karin.
I Stockholms stad var det mycket lifligt sedan
konungens ankomst; mindre därför att han själf gjorde synnerligt
mycket buller af sig, än därför att en mängd herrar med
sina svenneföljen litet emellan kommo för att afhandla sina
angelägenheter med honom och med herr Erik Axelsson,
hvilken utan svek hållit sitt ord till Nils Sture och till den åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
