Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
nils . bosson stube.
»Han var här för att forska efter eder ... Ty det är
klart, att ju längre I hållen eder undan, desto friare spelrum
har eder fiende!»
»Min fiende!» suckade Sten.
Sigge var för klok att yttra något vidare. Han såg
tydligt, huru frukten mognade mellan hans händer. Det skulle
nu mera ett underverk ske, för att herr Sten och herr Nils
skulle mötas i vänskap och kärlek som fordom. Men samma
natt smög Sigge sig bort från gården och sammanträffade
med tvenne män. Han hade mycket att säga dem, men när
de skildes åt, aflägsnade sig den ene norr ut, den andre
söder ut.
Den förre drog »till Ekolsund, att där träffa herr David
Bengtsson, som nu blifvit fri från sitt fängelse och, såsom
det hette, försonad med konungen och med herr Nils Sture.
Den senare drog söder ut att träffa herr Erik Karlsson.
Så snart herr Sten hunnit hvila ut efter den för hans
medtagna krafter svåra färden från mälarön, beslöt han att
resa till Stockholm till konungen. Julen gick dock till ända
och mer än en vecka på nyåret, innan han kände sig nog
stärkt att företaga denna färd. Han hade emellertid haft bud
hos konungen, så att denne visste, att han snart skulle komma,
och hade låtit hälsa, att han otåligt väntade honom. Sten
afbidade nu blott Sigges återkomst från Stockholm för att
begifva sig dit.
Och Sigge kom och omtalade med en harm, som han icke
kunde eller icke bemödade sig om att dölja, huru som herr
Nils var hos konungen, och att de tillsammans voro såsom
lif och själ. Konungen kunde intet företaga utan herr Nils.
Riddaren var sin kunglige herres både hufvud och arm. Och
hvarje ord föll så tungt och kallt i herr Stens sinne. Där
rådde full vinter med hagel och snö. Men nu skulle han
draga till kungen, och Sigge skulle följa med. Ty dugligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
