Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
nils bosson stube.
intet spår var att finna af henne, hvars fot nyss trampat
stället.
Riddaren tillsade sina svenner att genomleta skogen,
medan han själf skyndade upp till Lagnö gård, men efter en
stund träffades de åter, utan att någon sett en skymt af en
lefvande varelse.
Dyster mer än vanligt och halft förtviflad, steg herr Sten
ned i båten och lät ro sig öfver till ön. Här skyndade han
med snabba steg den smala stigen till stugan, genom hvars
vindöga en vänlig rök i krusiga ringlar steg upp i rymden.
iGuds fred, gamla mor!» yttrade riddaren, när han steg
inom dörren och såg den gamla kvinnan sitta och spinna
vid sländan tätt invid eldstaden, »har eder son varit hos
eder?»
Det hade han icke till herr Stens stora förundran, men
han fäste sig dock icke närmare därvid, ty svennen kunde
ju hafva blifvit uppehållen under vägen och till sin herres
egen fromma nödgats rida längre vägar, än som han
ursprungligen ämnat. Dessutom var Sten nu så upptagen af
andra tankar, att han icke, hvad heller som var, kunde vända
sitt sinne från dem.
Att följande dagen företaga en färd till Lagnö och där
vända upp och ned på hela gården, det var hans fasta
föresats, ty ju mer han fördjupade sig i åskådningen af den bild,
ban nyss sett, desto mer öfvertygades han om, att det var
Ingeborg och ingen annan. Så var det ock tydligt, att den
skepnad, han såg om natten, när han förra gången lämnade
denna holme och låg på Lagnö, icke var någon annan än hon.
Huru åter hon kommit dit, och hvarför hon hölls där så väl
och så hemlighetsfullt förvarad, det skulle nog framdeles
blifva uppdagadt.
Och han sporde den gamla, om hon visste något rörande
den främmande jungfrun på Lagnö.
»Den främmande jungfrun!» utbrast gumman och såg
förskräckt på riddaren. »Den hvita jungfrun, menen I, stolts
riddare, hafven I sett henne?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
