Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkom, i dubbel måtto efter Walter Scotts exempel. Ty liksom denne, skref
äfven Starbäck historiska romaner med oerhörd produktionskraft, eggad af
pinande håg alt täcka en genom misslyckade ekonomiska företag ådragen
skuld. Men Starbäck ansattes icke af någon fordringsägare. Det var hans
egen storslagna rättskänsla, som lät honom med gladt mod underkasta sig
den andeliga öfveransträngning, hvilken slutligen bräckte kraften. Men
var det rättskänslan, som spände viljan, fosterlandskärleken var det, som
genomträngde hvarje fiber af mannens väsen och lät honom under dessa
år skapa ett helt bibliotek af värdefull läsning för nordens folk. »Den
sanna kärleken» — så låter han Olaus Petri säga, och orden äro gripna
ur hans eget bröst — »den sanna kärleken, långt ifrån att röfva mannens
kraft och stäcka hans andes vingar, fast mer fyller själen med en
rikedom, som räcker till för en värld».
Starbäck återtog 1865 den under mer än ett år afbrutna utgifningen
af »Berättelser ur Svenska historien». Unionstidens första del, intill kon.
Kristofers död, omfattande mer än 400 sidor, utkom 1866, och följande
året trycktes som följetong i »Dagens Nyheter» den samma tidsskede
skildrande historiska romanen »Engelbrekt Engelbrektsson». Den fortgick i detta
vidt spridda dagblad från 1 maj till 30 september 1867 och har sedan i
bokform upplefvat fem stora upplagor i Sverige (1868, 1874, 1877, 1887, 1893,
den sista illustrerad af Jenny Nyström) och två i dansk öfversättning (1880,
1883, den senare illustrerad af historiemålaren Anker Lund). Den tredje
svenska upplagan i bokform omfattar mer än 800 sidor. Det är således
ingen »lättläst» roman, Starbäck skrifvit om den store fosterlandshjälten,
ty läsningen af den digra boken förutsätter ett starkt intresse för de
hjältar, hvilkas växlande öden författarens fantasi och beläsenhet kallat till lif
för sin samtid. Den akademiska kritiken har ignorerat den. »Svensk
literaturtidskrift», som kunde ägna ett halft häfte åt en öfversatt fransk
roman, såg aldrig Starbäcks skrifter. Men »Framtiden, tidskrift för
fosterländsk odling», såg åtminstone 1871 hans »Engelbrekt». I en uppsats om
»svensk historia i svensk roman», ger Carl Silfverstolpe ett vackert
erkännande åt denna förstling af Starbäcks medeltidsromaner. »Med djupa
studier i fäderneslandets häfder», säger kritikern, »har författaren här troget
återgifvit så väl historien själf, som äfven bilderna af den tidens mest
framstående personer, och äfven förstått att i sin berättelse skickligt
inväfva kärlekens röda tråd». Han erkänner, att Starbäck »visat sig äga en
hos oss ganska sällsynt förmåga att låta diktens rosenskimmer gifva en
lifligare färg åt bilderna i historiens helgedom», och »i vår litteraturs
intresse» uttalar han den önskan, »att författaren fortfarande måtte ägna sina
kunskaper och sin talang åt den fosterländskt historiska romanen». Den
önskan hade Starbäck då redan i vidsträckt mån uppfyllt.
1867 utgaf han »Berättelsernas» sjette del, 1868 den sjunde och
åttonde, de tre tillsammans på mer än trettonhundra sidor behandlande
århundradet från Karl Knutssons kröning till Gustaf Erikssons död. Denna
märkliga tids historia var icke förut i så rikt mått framställd uti för
hvar man tillgänglig form. Men ännu mera gjorde Starbäck för att föra
samtiden med sig till dessa föga belysta skeden af våra häfder. Han
fortsatte »Engelbrekt». Han skildrade på samma sätt som i denna
roman den följande tidens strider, från Engelbrekts död till Karl
Knutssons. Men denne, aristokratiens man mer än folkets, fick ej vara
berättelsens hufvudperson. Därtill valde Starbäck Nils Bosson Sture, hvars
ungdom tecknats redan i »Engelbrekt». Denna väldiga roman
publicerades först i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (under hela året 1870
och april—sept. 1871) och utgafs sedan i bokform, i tre digra band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
