Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En »Lumbye-lock» och ett par nätta stöflar. Bagatell af Anton Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg ingenting mera. ”Det är den starka parfymen, som
stiger mig åt hufvudet!” frampustade jag.
”Nej, det är för att du ser Aurora! Men jag skall
tala om för dig, att hon i hemlighet är förlofvad med
notarien”, hviskade en röst i mitt öra.
Jag kastade en förtviflad blick på röstens egarinna;
det var Clementine.
”Det kunde du hafva sagt mig förut, jag hade icke
då ...”
”Från att vara en treflig ung man, blifvit en narr;
men först och främst springer jag ej med sqvaller, utom i
största nödfall, och för det andra har du bevärdigat mig
med så liten uppmärksamhet att... ja, det gör detsamma,
jag vill löna ondt med godt, följ mig!*
Clementine gick igenom kabinettet och in i mitt rum.
Det låg något vänligt och deltagande i hennes sätt, som
gjorde att jag följde henne.
Clementine sprang beställsamt omkring tog fram
min nattrock och mina morgontoflor, och då hon gjort
detta, ropade hon gladt:
”Se så, Julle, tag på dig nattrocken, drag af dig
stöflarne, stryk luggen ur ögonen på dig och se glad ut!”
Hennes råd var godt och jag följde det, och när
jag till sist strök min Lumbye-lock ur pannan, som Cle-
mentine så obarmhertigt kallat för ’lugg’, utbrusto vi
båda i ett klingande skratt.
Jag kände mig nu som en ny menniska, sedan jag
ogeneradt kunde röra mitt hufvud och mina fötter fick
uttaga sin rätt i de beqväma toflorna. Jag kunde derför
ett underlåta att säga: ”du är en liten god rådgifverska,
Clementine!”
”Ja, derför skall du också följa mina råd i allt, så
att de ej behöfva öfvergå till befallningar”.
”Kan du befalla?”
”Jo, något. Vill du höra och lyda?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
