Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
Och från all fåfäng sorg höll bjertat fritt:
Som kanske njutit mer af Skönhetsflamman
Än alla jordens folk ännu tillsamman,
Bland tusen tempel helst besökte mitt.
Till Melpomenes boning såg man strömma
Fältherrar, Statsmän, Greklands ungdomstropp,
Att ögonblickets njutningar förglömma,
Och till det Evigt Stora lyftas opp.
Der detta tempel stod, en murgrön breder
Sin ranka ut, ruiners trogna vän,
Och, se’n dess fall, århundraden gått neder,
Men börja kanske snart gå upp igen.
Till Dig, o Svea! sågs jag äfven komma,
Och förde med mig en och annan blomma,
Dem Skaparsnillen, ur en bördig jord,
Framkallade med kraften af sitt ord.
Terpsichore, jag sett det, har dig fagnat
Med sina dansar: du din hyllning egnat
Thalias spel, och högre älskat det
Än Melpomenes stolta majestät.
Ja! älska dem! förtjusas, när de spela;
Men låt ock mig din kärleks offer dela!
Jag bjuder dig pa höga Sorgespel,
Der svagheten betalar sina fel,
Der fröjden vinner och der sorgen tappar;
När häftigast af sorg ett hjerta klappar,
Då är det närmast sin förklarings mål,
Och sväfvar upp, som Phcenix, från sitt bål.
AU död är icke död. Dö kunna trälar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
