Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade du ej fosterjorden unnat
All din kärlek, all din kraft och dygd,
Huru skulle Gustaf Adolf kunnat
Ha Europa till sin fosterbygd?
Du den mödosamma grunden lade
Till hans ärofulla bragder först,
Och om du 6a stor ej varit hade,
Vördades ej han som störst.
Du, af Svenska Wasarne den förste,
För din bild vår känsla böjer sig. —
Gustaf Wasas Sonson! du den störste
Ibland Svear — vi tillbedje dig.
Tryggt på eder anderöst vi akta
Under stormens ras och jordens skalf,
Och i mulna stunder lugnt betrakta
Edra minnens stjernehvalf.
Hvarje gång vi \åra händer sträcke
Upp till er och höje dit vår själ,
Om vi ej er äras krona räcke,
Eder kärlek dela vi likväl.
Ja! vår kärlek låta vi ej sofva,
Vaka måste han i hoppets famn,
Om ock ej för annat än att lofva
Edra verk och edra namn.
Väl vårt land! Han ej behöfver vaka
Som en lampa i ett grafchor blott.
Vi behöfve icke se tillbaka,
Saknande de tider, som förgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
