Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beatrice Cenci eller Nepotismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
..............................................
Igenom dörren ut: och stjernehimlen
Omslöt så svalkande min heta tinning
Och »frid! försoning!» ropades: och frid
Det blef, jag vet ej hur: blef stilla
Och arm i arm vi vandrade, en skara
Af do unga, vilda furstesöner
Vid fackelsken, tillbaka hem till Rom. —
Mot Cenciska Palatsets port vi gingo:
Der ljöd utur det skimrande Capellet,
En himmelsk, stilla, tjusande musik:
Hvar ton föll ned, så mild, elysiskt sval,
I våra rusiga och heta sinnen.
Lucrezia Cenci ur Capellet trädde,
Följd af sin dotter Beatrice.
Clodio.
Cenci?
Vid detta namn jag ryser. Grofva brott
Omhölja tungt Francesco Cencis minne:
Han dog, hans maka och hans dotter,
Den unga Beatrice bära blod
Uppå sitt rykte; så man hemligt hviskar;
Och när Lucrezia går förbi, man hviskar:
»Se, der går hon, som mördade sin man!»
Och Beatrice man med rysning nämner:
»Den sköna Fadermörderskan.» Så tror man:
Fast lagens arm dem icke hinna kan.
Vittorio.
Hvad bryr jag mig derom? — Utur Capellet
Nu Beatrice kom, bredvid Lucrezia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
