Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beatrice Cenci eller Nepotismen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år och dagar, timmar och tninuter,
Ett blad slets bort af lifvets skönsta ros*
En gnista dog af andens rena låga.
Yäl oss, att kedjan bröts i för evigt bröts i
Tänk icke mer på desSa dystra tider,
Med glömskans flor hölj öfvér deras minne»
Du kan, du bör, du far ej sakna dem.
Bemardo^
O, tala mer» min Syster 1 Ljufligt klinga
Från mina öron dina milda ord,
Yäl fattar jag ej alla — men jag läser
Uti vår moders anlet, att de trösta.
Ditt tal är skönt, min Syster! tala mer!
Beatrice.
Och nu? är du ej fri? ar ej hvar droppe,
Hvar stråle af din varelse din egen?
Och sjunger ej ditt hjerta, om du lyssnar,
En frihetshymn hvar morgon * då du vaknar?
Och faster dig ej hvarje verksam dag,
Den du med ädla verk och tankar firar,
Allt närmare vid lifvet och vid himlen?
Säg, lägger ej, hvar molnfri aftonstund,
För dina fotter Kärleken sitt offer,
Och bjuder dig ej Natten hvila ljuft
Uppå sin bädd af minnets blomsterkransar?
Se, Moder! se* der glänser vårt palats: —
4 Af festliga och friska kransar smyckadt.
: —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>