Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-*KS
t Ljuft är det att förlora, men dock minnas,
Skönt är att skiljas, när man blott får älska;
Men när förlusten minnets tröst fördömmer,
Skilsmässan byter kärleken i synd,
Då är det slut; då först blir lifvet död
Och döden lif — så kom då, enda lif!
Gjut olja in i mitt förblödda hjerta,
Din rosenbindel slut omkring min tinning,
Gör mig en stjernekrans utaf min smärta,
A.f tidens saknad evighetens vinning!
Igenom dunkla moln du går bevarad
O Måne! du, Guds moders ljusa bild!
De skymma dig; men herrlig och förklarad
Du kastar doket af, och ler så mild.
Två mig så ren i hjerta och i sinne,
Du helga Jungfru! låt mig, vid din hand,
Framsväfva klar, som Englars morgonminne
Igenom molnen in i himlens land.
Nog mörkt är här. Är du ej inne, Hulda?
(Hon knäfaller tyst i månglansen.)
SJUNDE UPPTRÄDET.
HULDA, EMUND.
Emund\
Hulda,
Ja, här är dunkelt, Fader!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
