56 Berg — Bergens offentlige bibliotek theon« (redigerat av G. H. Mellin, J. Ekelund m.fl.; 20 häften 1832—36), A.E. Holmberg: »Skandinaviens hällristningar« (4 häften 1848—49) och framför allt »Svenskt konversationslexikon« (4 delar 1845—52). Hans förlag blev mest känt för de otaliga, oftast kuriösa folkskrifter, som i enklaste utstyrsel och prydda med tarvliga träsnitt spredos över landet. B. var en av stiftarna av Svenska bokförläggareföreningen. Svenskt biografiskt lexikon, III, 1922, S. HA Berg, Yngve (född 1887), svensk bokkonstnär. B., som studerat för den store grafikern och illustratören A.T. Steinlen i Paris, började strax efter sin återkomst till Sverige 1913 som bokillustratör med ypperliga teckningar till Frank Hellers »Herr Collins affärer i London«. Sitt förnämsta arbete inom svensk bokkonst har han ägnat åt illustreringen och typografin till Bellmans »Fredmans såânger« (1917) och »Fredmans epistlar« (1918). De två böckerna äro tryckta med typer gjutna i samma matriser, som användes till de första upplagorna (Epistlar 1790, Sånger 1791). Illustrationerna utgöras av litografier i rödkrita och tuschtecknade vignetter. Bland stora illustrationsarbeten märkas vidare Ovidius’ »Konsten att älska« (1925), Longos’ »Daphnis och Chloe« (1928) och framför allt Goethes »Romerska elegier« (1930, tysk upplaga 1938) samt antologien »Tirsis och Dafne« (1939). Bland hans bokutstyrslar märkas omslag till Karl Asplunds diktsamlingar, omslagen till Bonnier-serien »Den svenska lyriken« m. fl. K.-E. F. Berge, Johanna Bugge (født 1874), norsk malerinne og tegner. Har bl.a. illustrert og laget omslag til flere bøker for sin mann, folkelivsforskeren og boksamleren dr. Rikard Berge: »Myllarguten« (1908), »Norske eventyr og sagn« (1—II, 1909—13) og »Norske folkevisur« (1911). Bygger i stor utstrekning på norsk folkekunst, men har også mottat sterke inntryk fra Gerhard Munthe. R. R. Bergen, Daniel v. (1724—73), dansk Bogsamler. Vicelandsdommer. Allerede som ganske ung begyndte han at samle paa danske Bøger og Manuskripter, idet han navnlig lagde Vægt paa ældre Litteratur. En Del heraf skænkede han til Det danske Selskab for Fædrelandets Historie og Sprog, som han var Medstifter af; til hans Donation hørte adskillige danske Palæotyper, der- iblandt en Række af de yderst sjældne Gotfred af Ghemen-Tryk fra Begyndelsen af det 16. Aarhundrede. De fleste af dem er nu forsvundet, kun enkelte er havnet i det kgl. Bibliotek. L.N. Bergens museums bibliotek, Norges nest største vitenskapelige bibliotek. Grunnlagt 1825. Bokbestanden utgjør (1945) ca. 240,000 bind, omfattende alle fag, hvortil kommer en stor og verdifull diplomsamling (norske oldbrever), manuskriptsamling samt kartsamling. Bibliotekets innen- og utenlandske litterære bytteforbindelser utgjør for tiden 682. Det har siden 1941 rekvisisjonsrett av norske trykksaker og skal fungere som oppbevaringssted for Vestlandet av norsk nasjonallitteratur. Biblioteket har i de senere år lidt av katastrofal plassmangel, som man håper snarlig vil løses ved en oppførelse av en ny, moderne bibliotekbygning i forbindelse med opprettelsen av universitetet i Bergen. Når denne sak blir realisert, vil Bergens museums bibliotek overgå til universitetsbibliotek. Dets bokbestand omfatter en verdifull tidsskriftsamling på ca. 88,000 bind, og fagavdelingenes bindantall er omtrent av samme størrelse. Hertil kommer store særtrykk- og småtrykksamlinger og flere spesialsamlinger. Innen de humanistiske fag er særlig godt representert arkeologi, Nordens historie, kunst- og kulturhistorie, norsk topografi og personalhistorie samt norrøn og nynorsk litteratur. Innen de naturvitenskapelige fag er særlig botanikk, geologi, fysikk, kjemi og zoologi godt representert. Bibliotekets kataloger er fullt à jour, og katalogiseringen følger i store trekk de regler som gjelder for Universitetsbiblioteket i Oslo. Dets lesesaler gir plass for ca. 120 studerende og er som regel fullt besatt av studenter, som følger universitetsundervisningen ved Bergens museum. A. M. W. Bergens offentlige bibliotek. Opprettet 1874 med universitetsbibliotekar P. Botten-Hansens verdifulle private boksamling på 14,000 bind som grunnstamme. Biblioteket led lenge under fortvilte plassforhold, men vokste likevel raskt og erhvervet etterhvert en bokstamme, som tildels er av meget verdifull vitenskapelig karakter. I begynnelsen av århundret ble det samlet inn betydelige midler privat for å skaffe det en egen bygning, og med tillegg av kommunal støtte lyktes dette, så bygningen kunne tas i bruk høsten 1917. Den er tegnet av Nidaros dom-