Bergens offentlige bibliotek — Berghman 57 kirkes kjente arkitekt professor Olaf Nordhagen og har en dominerende beliggenhet ved Lungegårdsvannet. Allerede noen år før bygningen ble ferdig, var et gjennomgripende reorganisasjonsarbeid satt i verk for å modernisere boksamlingen ved å innføre de nyeste amerikanske metoder og prinsipper i katalogisering, klassifisering, referanseverk etc. Biblioteket teller idag ca. 250,000 bind, har et årlig utlån på 450,000 bind og et kommunalt budsjett på ca. 167,000 kr. En filial ble åpnet i bydelen Arstad i 1918, og lesesaler for barn er i drift i enkelte bydeler. Det legges særlig vekt på arbeidet for barn og ungdom, og til ungdomsavdelingen er det knyttet en foredragssal, hvor det regulært holdes foredrag for barn med fremvisning av film. En egen blindeavdeling ble åpnet 1927 og en musikkavdeling 1924. Den siste inneholder bl.a. Edvard Griegs etterlatte musikalier, manuskripter og bøker. Byens borgere har betenkt biblioteket med store legater, og legatkapitalen er f.t. i alt på over 400,000 kr. A. Kildal: Festskrift ved innvielsen av den nye biblioteksbygning, 1917. A. K. Bergens Tidende. Startet som dagblad 1868 av boktrykker Johan Wilhelm Eide og slått sammen med »Bergensposten« i 1894. Redaktør Olav Lofthus (1872—94) ga bladet en utpreget venstreorientering, og hans etterfølger, Finn Bøgh Henrikssen (1894—1939), drev det opp til den største og mest utbredte avis utenfor hovedstaden. I 1939 var opplaget omtrent 37,000. Bladet fikk byens første rotasjonspresse 1898, men alt ble ødelagt ved bybrannen i 1916. Maskinelt er det idag et av de best udstyrte i landet. Avisen eies av et aksjeselskap med grunnleggerens sønner som styre. Den er hovedorgan for Venstre på Vestlandet. H. F. Berggren, Johan (1775—1815), svensk bokbindare. Efter genomgångna läroår i olika verkstäder inom och utom Sverige blev B. mästare 1802 och erhöll burskap i Lund, där han 1810 utnämndes till akademibokbindare. Han följde sin tids stil, den sengustavianska och empiren, och hans band ge prov på en starkt personligt präglad dekorationsfantasi. Banden karaktäriseras av en elegant rankdekor å såväl pärmar som rygg eller av större eller mindre rombiska fält. Ryggarna sakna upphöjda bind. B. räknas som en av vårt lands förnämsta bokbindare. Efter hans död fortsatte änkan, Elsa Maria B. (1771—1840) verksamheten. Även om hon, som ju övertog makens förråd av stansar och stämplar, i mycket fortsatte i mannens fotspår, har hon även givit prov på en personlig och självständig konst, framförallt i de praktband, hon utförde efter 1820. Efter hennes död övertogs bokbinderiet av sonen Lars Magnus B. (1806—77). Hans band nådde aldrig föräldrarnas originella konstnärlighet, även om han kan sägas ha varit Lunds förnämste bokbindare efter deras tid. Hans band utmärkas av nyrokokons kraftiga ornamentik med starka motsättningar av guld mot skinn, färgat i rött, blått eller svart. Lars Magnus B:s son, Carl Johan B. (död 1922) blev 1865 delägare i firman och efter faderns död ensam ägare av densamma. J. Rudbeck: En bokbindare i Lund för 100 år sedan (Allmänna svenska boktryckareföreningens meddelanden, 1908); W.Karlson: Bokband och bokbindare i Lund, 1939. E. F. Bergh, Elis (född 1881), svensk exlibriskonstnär. Arkitekt, konstnärlig ledare vid Kosta glasbruk, Stockholm. Verksam som exlibristecknare sedan sekelskiftet och har gjort ett trettiotal exlibris, som höra till samtidens bästa. Lärjunge till Agi Lindegren är han en god heraldiker och har en utomordentlig känsla även för textens dekorativa värde. A. B. Berghman, Arvid (född 1897), svensk exlibrisforskare. Hovkamrerare, notarie i Riksheraldikerämbetet. Var initiativtagare till Svenska exlibrisföreningen 1934 och var dess sekreterare 1934—36. Han har sammanbragt en betydande heraldisk boksamling och har förutom skrifter på bl.a. det heraldiska området, varibland märkes bibliografien »Heraldisk litteratur« (i: Meddelanden från Riksheraldikerämbetet, IV, 1935), publicerat recensioner av exlibrisarbeten jämte några exlibrisväsendet berörande uppsatser. Av dessa märkes en i Svenska exlibrisföreningens årsbok 1936 publicerad större uppsats »Exlibris« (även separat utgiven med titel »Exlibris, Några ord om bruket av bokägaremärken«, 1936). I tryckfärdigt manuskript föreligger en större exlibrishandbok. B. har även ritat några exlibris i modern heraldisk stil, av vilka det bästa är utfört för arkivarien Gunnar Scheffer. B. A. Berghman, Gustaf Schlegel (1836— 1910), svensk boksamlare. Läkare i Stockholm. Hopbragte en av de största existe-