58 Berghman — Bergshammars bibliotek rande samlingarna av Elzeviertryck, omkring 2300 volymer, som han donerade till Kungl. biblioteket i Stockholm. Av trycket utgav han »Études sur la bibliographie elzevirienne« (1885), »Nouvelles études sur la bibliographie elzevirienne« (1897) och »Catalogue raisonné des impressions elzeviriennes de la Bibliothèque royale de Stockholm« (éd. par E. W. Dahlgren) (1911). E. W. Dahlgren: Notice biographique sur le dr Berghman (i ovannämnda Catalogue raisonné, 1911); Svenskt biografiskt lexikon, III, 1922, S. 543—45. H. Sdr. Bergholm, Axel Herman (född 1876), finsk biblioteksman. Började sin biblioteksbana vid Vetenskapliga föreningarnas bibliotek, blev 1907 bibliotekarie vid Riksdagsbiblioteket och är sedan 1920 dess överbibliotekarie. B. har ombetrotts en mängd förtroendeuppdrag inom biblioteksväsendet; han har sålunda varit ordförande i Finlands vetenskapliga biblioteksförening, i Suomen Kirjastoseura och i Helsingfors stads biblioteksstyrelse. Han erhöll professors titel 1946. H. S. Bergianska biblioteket. Se Vetenskapsakademiens bibliotek. Berglund, Lars Gustaf (1767—1843), svensk bokhandlare. Började som medhjälpare i akademibokhandlaren Magnus Swederus’ bokhandel i Uppsala, blev delägare, sannolikt 1788, och ensam ägare 1790, varvid affärens namn ändrades till- »Akademiska bokhandeln«. Han var en för sin tid synnerligen framsynt och duglig man, och Akademiska bokhandeln ansågs på hans tid vara landets bäst sorterade. Aren 1797—1840 var B. även Uppsala universitetets bokauktionator. I.A.Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935, S. 565—68. B. Å Bergman, Emanuel (född 1887), svensk exlibrisforskare. Med. dr., överläkare vid Centrallasarettet i Eskilstuna. Har publicerat ett stort antal artiklar om exlibris och recensioner av exlibrislitteratur. Av stor betydelse för exlibrisväsendet är även hans bok »Medicinska emblem och symboler« (1941). B. har stora samlingar av böcker (ca. 5000 band) samt en betydande exlibrissamling (ca. 3000 blad), vari ingår den av skriftställaren Arvid Stålhane sammanbragta samlingen. Av exlibrisen utgöres ungefär hälften av svenska blad, varibland mer än tredjedelen medicinska. Själv har B. bortsett från varianter över tjugotalet exlibris, varav en del mycket för- nämliga, utförda av samtidens främsta konstnärer på området, F. Britze, Otto Hupp, Alb. Jærn m.fl. A. B. Bergman, E m i1 (1864—1916), svensk bokhandlare. Anställdes i bokhandel efter studentexamen 1883, bedrev bokhandelspraktik i Leipzig och Paris 1886—87 och grundade egen firma i Jönköping 1890. B. var en av förgrundsmännen inom svensk bokhandelsorganisation. Han var en av stiftarna av Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen 1888 och initiativtagare till Svenska sortimentsbokhandlareföreningen, som stiftades 1893. Han var styrelseledamot i sistnämnda förening 1893—99, sekreterare 1893—97, vice ordförande 1900—01, medlem av centralstyrelsen 1911—14 och styrelseledamot av Garantiföreningen för svenska bokhandlare 1914 —15. Liber librariorum, Bokhandlarnas bok, III, 1920, S. 100 —03 etc. B. A. Bergquist, Carl Eric (1711—81), svensk kopparstickare. Vetenskapsakademiens gravör 1739—78. Tillsammans med sin kusin och lärare Erik → Geringius stack han de 12 plåtarna till P. Tillaeus’ karta över Stockholm 1733, vidare graverade han den första vignetten till Vetenskapsakademiens »Handlingar« 1739 (som utbyttes 1747 mot J.E.Rehns vignett); han illustrerade flera av Linnés dissertationer och reseskildringar, och han har graverat titelblad till många av tidens bokverk. Hans största arbeten äro planscherna till »Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader ... uti Skåne«, utgivna av Abraham Fischer 1756, de kolorerade kopparsticken till C. Clercks »Svenska spindlar« (1757) och titelblad och planscher till A. Sahlstedts »Sinnebildskonsten« (1758). Tillsammans med Erik Geringius började han 1745 gravera vapenbilderna till P. Carlskiölds »Svea rikes ridderskaps och adels wapenbok«, och då Geringius dog redan 1747, fullföljde Bergquist ensam arbetet, som utkom 1764. Svenskt biografiskt lexikon, III, 1922, S. 653—55; E. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare, 1944, S. 32—34. B. 4A. Bergshammars bibliotek. På Bergshammar i Södermanland fanns, så länge godset som fideikommiss tillhörde friherrliga ätten Sack, ett betydande bibliotek. Detta ledde sitt ursprung från kanslirådet J.G.Sack (1697— 1751). Förökat av dennes efterlevande maka Eva Bielke liksom av följande innehavare av fideikommisset omfattade det till slut omkring