Bibliofili — Bibliofil-Tidsskrifter 71 rikhaltigt bibliotek på sin gård Lydinge. C.G. von → Brinkman lade särskilt an på vitterhet och svensk historia. Ett av de största privatbiblioteken under århundradet hopbragte Jacob → Westin, huvudsakligen svensk litteratur. Andra storsamlare voro L. + Manderström, C. J. Bonde, vilken på → Eriksberg grundlade ett storartat bibliotek, och C.J. Trolle-Bonde, som grundade slottsbiblioteket på- Trolleholm. C. Hammer hopbragte den största boksamling, som i Sverige ägts av en enskild person. N. Gyldenstolpe, C. Eichhorn, N.= Silfverschiöld, G. H. Stråle och C. Snoilsky voro de främsta bibliofilerna under århundradets senare del. Den märklige samlaren Nils + Månsson i Tranemåla ägde ett bibliotek på c:a 25,000 nummer. Företrädesvis dramatisk litteratur samlade A. Abramson. Bland bibliofiler under innevarande århundrade märkas C.→ Wahlund, som samlade ett enastående bibliotek av fransk språkvetenskap och litteratur. G.S. Berghman ägnade sig åt Elzeviertrycken, medan F. Vult von Steijern i likhet med C. M. + Collin specialiserade sig på Goethelitteraturen. En mycket märklig boksamling hopbragte P.→ Hierta. J. Rudbeck skapade ett bibliotek, vari det mesta, som under århundradenas lopp skrivits av medlemmar av släkten Rudbeck, fanns. G. Odencrants samlade ett E.T.A. Hoffmann-bibliotek. Bland nu levande bibliofiler höra G. Bernström, Th.→ Virgin, E→ Waller och O.→ Östergren till de mest kända. C.M.Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2. Uppl., I—IV, 1896—1903. H. Sdr. Bibliofilklubber. De første Bibliofilklubber stiftedes i England, hvor de ældste er → »Roxburghe Club« (1812) og →» Bannatyne Club« (1820); den første franske er »Société des bibliophiles français« (1820) og den første tyske »Gesellschaft der Bibliophilen« (1899). De fleste Bibliofilklubber findes nu i England og U.S.A. Deres Formaal kan være begrænset til enkelte bibliofile Omraader (f.Eks. Originaludgaver, illustrerede Værker, Bogbind), men oftest er Virkefeltet større. Blandt de kendteste eksisterende Klubber kan nævnes: »Bibliographical Society«, »First Edition Club« (England), »Grolier Club«, »Caxton Club« (U.S. A), »Les amis du livre moderne« (Frankrig) og »Gesellschaft der Bücherfreunde« (i flere tyske Byer). E. D. Danmark. I 1925 stiftedes »Dansk Bogsamler-Forening«, der stod aaben for alle danske Bogsamlere, og hvis Formaal var at varetage disses Interesser; der afholdtes Medlemsmøder og udsendtes et Medlemsblad. Foreningen opløstes 1928. I 1942 stiftedes »Dansk Bibliofil-Klub«. Dens Medlemsantal er begrænset til 49. Klubben lader afholde Foredrag og Sammenkomster og foranstalter Udgivelsen af bibliofile Skrifter. ŁE. D. Norge. For å danne bindeledd mellom norske bokvenner og fremme norsk bibliofili ble »Bibliofilklubben« stiftet 1922 i Oslo. Medlemstallet er begrenset til 33. Selskapelige sammenkomster med foredrag avholdes 4—6 ganger årlig. Har utgitt A. Thuesen: »Beslaglagte og supprimerte bøker i den norske litteratur« (1927), »Tyve brev fra H. Ibsen« (1932) o.a. skrifter i begrensede opplag. O. Myre: Bibliofilklubben gjennem tyve år, 1942. W.M. Sverige. Några bibliofilklubbar i egentlig mening ha icke funnits i Sverige. Är 1936 bildades i Köpenhamn på initiativ av bokförläggaren Majoren T. Lindfors i Stockholm »Nordiska bibliofilsällskapet«. Sällskapet, bland vars stiftare även märktes representanter från Norge och Danmark, angav sitt ändamål vara höjandet av bokkonsten i de nordiska länderna genom utgivande av bibliofilupplagor, smyckade av moderna konstnärer. Under Nordiska bibliofilsällskapets namn har Lindfors’ bokförlag utgivit Tegnérs »Frithiofs saga« 1937, illustrerad av Kurt Jungstedt och komponerad av Sven Ivar Lind, och 1939 utgavs »Fyra skrifter av Carl von Linné« med utsökta illustrationer i trägravyr av Harald Sallberg. Under andra världskriget har sällskapets verksamhet legat nere. B. A. Bibliofil-Tidsskrifter. Siden Midten af forrige Aarhundrede udkommer i de fleste større Lande periodiske Publikationer, hvis Indhold udelukkende eller delvis er af bibliofil Karakter. Ældst er det tyske »Serapeum« (1840—70). I England udgives »The Book-Collector’s Quaterly« og »Bibliographica«, i Frankrig »Bulletin du bibliophile et du bibliothécaire« og i U.S.A. »The Colophon«; i Tyskland udkom tidligere bl. a. »Der Büchersammler«, »Der Bücherstube« og det meget udbredte »Zeitschrift für Bücherfreunde« (ophørt 1934). Ģ Af særlig Interesse for nordiske Læsere