Bibliotekarforeninger — Bibliotekaruddannelse 83 denne gruppe av norske bibliotekfolk har siden 1936 vært gruppe C av »Norsk bibliotekforening«. Bibliotekarene ved de norske folkebiblioteker stiftet i 1920 »Norske bibliotekfunksjonærers forbund« til å vareta medlemmenes sosiale, økonomiske og kollegiale interesser. Forbundet kom til å spille mindre rolle og gikk i langsom oppløsning. I 1946 ble det stiftet et »Norsk bibliotekarlag«. Lønnsspørsmål er i alminnelighet ordnet gjennom de forskjellige kommunale organisasjoner. Det naturlige forum for faglig diskusjon for denne gruppe har siden 1936 vært gruppe B av »Norsk bibliotekforening«. (Se forøvrig Biblioteksforeninger.) H. L. T. Sverige. I anslutning till statsförvaltningens tjänstemannaföreningar bildades 1920 »Kungļl. bibliotekets och universitetsbibliotekens tjänstemannaförening« med uppgift att bevaka medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen. Följande år bildades → »Svenska bibliotekariesamfundet« med syfte »att främja de vid Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek anställda tjänstemännens teoretiska och praktiska yrkesutbildning samt att i övrigt tillvarataga dessas gemensamma intressen«. Den. heltidsanställda personalen vid folkbiblioteken sammanslöt sig 1938 i → »Svenska folkbibliotekarieföreningen«, som är ansluten till Sveriges kommunaltjänstemannaförbund. Personalen vid Stockholms stadsbibliotek har sedan 1931 en egen personalförening, »Stockholms stadsbiblioteks bibliotekarie- och assistentförening«. (Se även Biblioteksföreningar.) B. H. Bibliotekaruddannelse. En saadan var allerede i sidste Halvdel af forrige Aarhundrede til en vis Grad organiseret i England, Tyskland og Frankrig, bl.a. ved Afholdelse af faglige Prøver for videnskabelige Bibliotekers Personale. Folkebibliotekernes stærke Vækst i Amerika førte i 1887 til Oprettelsen af den første egentlige Bibliotekarskole, der blev Mønster for mange andre over det meste af Verden. P. B. Danmark. Her varetages den teoretiske Uddannelse af Folkebibliotekspersonalet hovedsagelig af en 1918 oprettet, nu et-aarig Biblioteksskole, sorterende under Statens Bibliotekstilsyn. Undervisningen, der foruden de egentlige Biblioteksfag omfatter Litteraturhistorie, Sprog m.m., afsluttes med Eksamen. Før Optagelsen paa Skolen maa Eleverne efter at have bestaaet Studentereksamen have gennemgaaet en treaarig 6 Elevuddannelse paa et større Bibliotek. For Personalet ved mindre Biblioteker foranstalter Centralbibliotekerne og Statens Bibliotekstilsyn forskellige kortere Kursus. For de videnskabelige og faglige Bibliotekers Personale, af hvis Bibliotekarer der kræves Embedseksamen eller Magisterkonferens, findes, endnu ikke nogen egentlig Uddannelsesordning, men Drøftelserne om Etablering af en saadan har længe været i Gang, og der foreligger nu en af et nedsat Udvalg udarbeidet Betænkning om Sagen. R. L. Hansen: Bibliotekaruddannelse ude og hjemme (Bogens Verden, XV, 1933). P. B. Finland. För utbildning av personal vid folkbiblioteken anordnades av Statens biblioteksbyrå före 1945 tillfälliga kurser; sådana höllos sammanlagt 6 gånger, första gången 1920. Kurserna voro i regel 4 månader långa. Är 1945 började vid Yhteiskunnallinen Korkeakoulu (Sociala högskolan) i Helsingfors en tvenne terminer omfattande kurs gemensam såväl för de vetenskapliga biblioteken som folkbiblioteken. Dylika kurser skola hädanefter anordnas årligen. För tillträde till desamma fordras avlagd studentexamen eller motsvarande utbildning samt 6 månaders bibliotekspraktik. Kursens deltagarantal är begränsat till 30. Helsingfors universitetsbibliotek och de båda universitetsbiblioteken i Abo fordra för vinnandet av amanuensgrad vid desamma avlagd tjänste-examen. A.H olmberg: Frågan om utbildning av bibliotekspersonal i Finland och i Sverige (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXXII, 1945). H. S. Norge. Ved de vitenskapelige biblioteker i Norge kreves det først og fremst et universitetsstudium med embetseksamen, men den bibliotekteoretiske del av utdannelsen er enda ikke tilfredsstillende løst. Ved Universitetsbiblioteket i Oslo blir det praktisert en turnusordning med halvårig tjeneste i hver avdeling, slik at aspirantene i løpet av ca. 3 år får gjennomgå de forskjellige grener av tjenesten. Det gikk lang tid, før det ble innført en videre bibliotekarutdannelse for personalet ved folkebibliotekene i Norge, og unge bibliotekfolk måtte derfor søke til utenlandske skoler. Først i januar 1940 ble »Statens biblioteksskole« satt i drift, etter at en lenge forgjeves hadde søkt å oppnå den nødvendige statsstøtte til formålet. Skolen, som drives for statens regning med et meget lavt innskrivningsgebyr, er basert på eksamen artium og en minst 9 måneders elev-