92 Bibliotekskundskab — Bibliotekslovgivning vet Forbillede for det 1931—40 udkomne store Tre-Binds Værk »Handbuch der Bibliothekswissenschaft«, udgivet af Fritz Milkau og Georg Leyh. S. Dahls Bibliotekshandbok, I, 1924, Indledning; Handbuch der Bibliothekswissenschaft, I, 1931. S. D. Bibliotekslovgivning, den af Statsmagten eller andre Organer gennem Love, Anordninger m.v. foretagne Fastsættelse af Bibliotekers økonomiske og administrative Forhold, deres Opgaver, Anskaffelses- og Udlaanspolitik, Forhold til beslægtede Institutioner m.m. Danmark. Den første danske Bibliotekslov, der kom i 1920, omfattede de statsunderstøttede Folkebiblioteker og gav, selv om den til en vis Grad var en Kodificering af ældre Regler, Udviklingen Fart og Styrke, ligesom den blev Forbilledet for andre Lande. Loven, der sidst revideredes 1936 og nu staar foran en ny Revision, giver bl. a. Regler for Statens Støtte til Bibliotekerne med særlige Regler for Central- og Børnebiblioteker samt forordner Funktionerne for → Statens Bibliotekstilsyn og → Biblioteksraadet, i hvilket ogsaa de videnskabelige Biblioteker er repræsenteret. For de videnskabelige (og faglige) Biblioteker foreligger ingen Fælleslovgivning; Statsbibliotekernes Forhold ordnes hovedsagelig ad administrativ Vej, ved Tjenestemandsloven og ved de aarlige Finans- og Normeringslove. Som en Slags Grundlov fungerer den af Bibliotekskommissionen af 1924 i 1926 afgivne Betænkning om Statens Biblioteksvæsen, som bl.a. indeholdt Forslag til Lov af 1/7 1927 om Pligtaflevering af Tryksager til Bibliotekerne, der afløste de ældre Love om samme Forhold. Af specielle Lovbestemmelser vedkommende de videnskabelige Biblioteker kan nævnes Lov af 22/3 1897 om Oprettelsen af Statsbiblioteket i Aarhus (og om en Nybygning til det kgl. Bibliotek) og Lov af 17/15 1916 om Statens Avissamling i Aarhus. Betænkning vedrørende Statens Biblioteksvæsen, 1927; Biblioteksloven, Lov om statsunderstøttede Biblioteker, 3. Udg., 1942. P. B. Finland. De vetenskapliga biblioteken ha vart och ett sina egna reglementen, fastställda av de institutioner, de underlyda. För folkbiblioteken gäller en lag av 1928. I densamma definieras Statens bibliotekskommissions, Statens biblioteksbyrås och bibliotekskonsulenternas ställning och uppgift samt de grunder, enligt vilka statsunderstöd beviljas. Verkställighetsförordningen för denna lag i sin nuvarande form daterar sig från 1941. En reformering av folkbibliotekslagen är f£. n. under utarbetande. K.-E. H. Norge. Den norske lov for folke- og skoleboksamlinger skriver seg fra 1935. Den fastslo hovedtrekkene i bibliotekordningen. Statsbidragets størrelse ble fastsat og en del tilleggsbidrag vedtatt. Ekstra bidrag gis til folkebiblioteker med håndboksamlinger (i kommuner med mindre enn 10,000 innbyggere), til biblioteker som driver studieringer, biblioteker som kan tjene som mønsterbiblioteker, og til sentralbiblioteker. Høyeste ordinære statsbidrag til en folkeboksamling er kr. 3000 pr. år, men loven inneholder et vidtrekkende forbehold, idet bidragenes størrelse er avhengig av den bevilgning Stortinget hvert år yder. Det har stadig vist seg at bevilgningen var for liten til å fylle lovens bestemmelser, og departementet har måttet minske bidragene (høyeste statsbidrag helt ned til 150 à 200 kr.). Den viktigste bestemmelsen i loven gjelder skoleboksamlingene, idet den slår fast at det skal være skoleboksamling på hver folkeskole på landet med minst 12 elever. Denne bestemmelsen har ført til en veldig utvikling på skoleboksamlingenes område. Loven har vært av inngripende betydning for utviklingen av norsk bibliotekvesen, men de forbehold den inneholder har likevel hemmet dens nytteverdi, og det er derfor tatt skritt (1945) for å få loven revidert. A. K. Sverige. För Kungliga biblioteket i Stockholm gäller Instruktion av den 30 december 1910 (med ändringar senast 1942). För universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund gälla av kanslern för rikets universitet fastställda reglementen, Göteborgs stadsbiblioteks reglemente faställes av stadsfullmäktige i Göteborg, Karolinska institutets och högskolornas biblioteksstadgar fastställes i allmänhet av respektive lärarkollegium, Vetenskapsakademiens och andra lärda samfunds biblioteksreglementen utfärdas av akademierna själva. För landets folkbibliotek gäller Kungl. Maj:ts kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet (utfärdad 1930 och med ändringar senast 1945) samt Skolöverstyrelsens kungörelse angáende vissa föreskrifter rörande folkbiblioteksväsendet (utfärdad 1930 och med ändringar 1932). För stifts- och landsbiblioteken i Linköping och