Biblioteksvæsen 101 lige Biblioteker og Folkebiblioteker at organisere en Samvirken i Henseende til Laanevirksomhed mellem alle Kategorier og alle Grader af Biblioteker. Danmark har (for Folkebibliotekernes Vedkommende formidlet gennem →→ Statens Bibliotekstilsyn) gjort sit Biblioteksystem meget effektivt overfor alle Landets Borgere, uanset hvor de bor, eller hvilken Art Litteratur de har Brug for. Foruden de tre store Statsbiblioteker ejer Danmark nu ca. 300 Fagbiblioteker, deraf 45 udenfor Hovedstaden; henved to Tredjedele ejes af Staten, Resten er kommunal eller privat Ejendom. Godt en halv Snes kan betragtes som Hovedbiblioteker for deres Fag. Fagbibliotekernes samlede Bindtal kan anslaas til omtrent det samme som de tre store Bibliotekers, ca. 1,800,000, saa at det videnskabelige Biblioteksvæsen alt i alt raader over ca. 31⁄4 Millioner Bind. Der foreligger ikke noget Tal for Statens Udgifter til det, og en administrativ Centralinstitution for det, svarende til Statens Bibliotekstilsyn for Folkebibliotekernes Vedkommende, findes ikke, selv om det 1943 oprettede Rigsbibliotekarembede i flere Henseender kan siges at virke som et Fællesorgan, der efterhaanden vil kunne ventes at samle det videnskabelige Biblioteksvæsens talrige og vidt forskellige Institutioner om en Række fælles Foretagender (ud over det tidligere nævnte fra 1902 stammende Accessionskatalog) og om en stærkere indbyrdes Kontakt. C.S.Petersen: De danske Bibliotekers Historie (Haandbog i Bibliotekskundskab, 3. Udg., II, 1927); Betænkning vedrørende Statens Biblioteksvæsen, 1927; K. Larsen: Dansk Biblioteksfører, 1936; S.D a h1: Über die neueste Entwicklung des wissenschaftlichen Bibliothekswesens in Dänemark (Zentralblatt für Bibliothekswesen, LVI, 1939); Samme: De danske videnskabelige og faglige Biblioteker (Biblioteksaarbog, 1940). S. D. Finland. Om Finlands medeltida bibliotek ha blott knapphändiga uppgifter bevarats till eftervärlden. Man vet dock, att mera betydande boksamlingar funnits i St. Olofs kloster i Åbo, i birgittinklostret i Nådendal och i domkyrkobiblioteket i Abo. Det sistnämnda, som är att anse som landets äldsta offentliga boksamling, torde ha uppstått någon gång på 1200-talet. Biblioteket fick mottaga ett flertal för dåtida förhållanden rätt betydande donationer av kyrkans män; den märkligaste (c:a 30 band) och veterligen även den äldsta gjordes av biskop Hemming på 1350-talet. Vid 1500-talets ingång omfattade domkyrkobiblioteket c:a 60 volymer, men kort därpå skingrades det, dels genom fiendeplundring, dels genom reformationens fogdevandalism. Det uppstod dock på nytt, och enligt bevarade förteckningar från 1600-talets mitt räknade det då ånyo vid pass 60 volymer. Denna boksamling överfördes sedermera till + Abo akademibibliotek, grundat 1640 och landets första vetenskapliga bibliotek i modern mening. Vid Åbo brand 1827 förstördes akademibiblioteket, och kort därpå grundades → universitetsbiblioteket i Helsingfors, som nu är landets nationalbibliotek. Av bibliotek från tiden före 1800-talet må ytterligare nämnas det vid → Borgå svenska lyceum, som grundades 1728, Finlands äldsta existerande läroverksbibliotek. På 1800-talet och i synnerhet under dess senare hälft grundades för olika ändamål en mängd nya bibliotek. Bland dessa må nämnas följande i Helsingfors belägna: Studentkårsbiblioteket (se under Foreningsbiblioteker), → Finska litteratursällskapets bibliotek, Finlands ständers bibliotek, nuvarande Riksdagsbiblioteket (se under Parlamentsbiblioteker), Polytekniska institutets, nuvarande» Tekniska högskolans bibliotek och + Vetenskapliga samfundens bibliotek. Därtill uppstodo några rätt betydande läroverksbibliotek i Viborg, Åbo, Vasa, Kuopio och Tavastehus. Under de senaste årtiondena har i Abo grundlagts tvenne stora bibliotek, Abo akademis, landets f£. n. näst största, och Äbo universitets (Turun Yliopisto), samt i Jyväskylä Pedagogiska högskolans och i Helsingfors flere mindre specialbibliotek. Någon lagstiftning rörande de vetenskapliga biblioteken har Finland ej, men tryckfrihetslagen av år 1919 betingar friexemplarsrätt för Helsingfors universitetsbibliotek, Riksdagsbiblioteket samt de nämnda biblioteken i Abo och i Jyväskylä. Sedan 1929 utger Helsingfors universitetsbibliotek en för de vetenskapliga biblioteken gemensam accessionskatalog. Beträffande folkbiblioteken hänvisas till särskild artikel. H. Nohrström: Finlands bibliotekshistoria (S. Dahls Bibliotekshandbok, II, 1931). J.V. & M.S. Island. Ligesom i de andre nordiske Lande fandtes paa Island i Middelalderen Biblioteker i Klostre og ved Bispesæderne. Efter Reformationen gik de til Grunde paa forskellig Maade, og hvad der iøvrigt fandtes af Bogsamlinger paa Øen forsvandt under Landets Forarmelse i det 18. og Begyndelsen af det 19. Aarhundrede. Paa privat Initiativ stiftedes 1818 → Landsbiblioteket (oprindelig Stiftsbiblioteket) i Reykjavik,