106 Biblioteksvæsen mer, medan Kungl. biblioteket mätte c:a 30,000 och Uppsala universitetsbibliotek omkring 60,000 volymer. 1800-talets ingång medförde en betydande utveckling för de tre stora biblioteken, främst genom de bytesförbindelser, som inleddes med andra länders universitet och lärda sällskap. Från Lunds universitet inleddes bytesförbindelserna genom inträde i det i Tyskland bildade »Akademischer Tauschverein« år 1828, i Uppsala knöts de första utländska bytesförbindelserna vid ungefär samma tid på privat initiativ av bibliotekarien J.H.→ Schröder, och först år 1859 inträdde biblioteket i den tyska bytesföreningen. Vad bytesförbindelserna betytt för de svenska biblioteken framgår av förste bibliotekarien S. E. Brings utredning (i »Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift«, 1921). Enbart Uppsala stod år 1921 i bytesförbindelse med 1,804 utländska institutioner, och genom byte erhållna universitetsskrifter och skolprogram beräknades till minst 250,000, krävande ett hyllutrymme av i det närmaste 1000 meter. Under 1930-talet uppgingo bytesskrifterna årligen till mer än 10,000 med toppsiffrorna 12,500 under det akademiska året 1937/38. Andra världskriget medförde en katastrofal nedgång i de internationella förbindelserna, och läsåret 1944/45 inkommo till Uppsala universitetsbibliotek endast 1,292 universitetsskrifter genom byte. Mot 1800-talets slut bringades som tidigare nämnts ordning och reda i tryckleveranserna från boktryckerierna i landet, statsmyndigheternas bibliotekspolitik blev liberalare, och anslagen ökades till bokinköp, nybyggnader och nyinrättade tjänster. Är 1890 grundades det fjärde i storleksordning av landets vetenskapliga bibliotek, → Göteborgs stadsbibliotek. Grundstommen till det nyinrättade biblioteket lades genom en sammanslagning av Göteborgs högskolas och Göteborgs museums bibliotek. I högre grad än något annat av de vetenskapliga biblioteken har detta haft donatorer att tacka för sin osedvanligt snabba tillväxt. Sedan år 1921 erhåller biblioteket med vissa undantag de skrifter, som boktryckerierna i landet ha att insända till justitiedepartementet, de s. k. → granskningsexemplaren. Universitetsbibliotekens uppgift att tillhandahålla litteratur inom alla forskningsgrenar vid respektive universitet har medfört, att dessa biblioteks bokbestånd äro av universell karaktär. Kungl. biblioteket och i viss mån Göteborgs stadsbibliotek ha däremot i fråga om utländsk litteratur huvudsakligen anskaffat humanistisk sådan. För att i största utsträckning förse forskningen med litteratur i ämnen, som cej äro tillgodosedda i Kungl. biblioteket och Göteborgs stadsbibliotek, finnas vetenskapliga → specialbibliotek, knutna till akademier, lärda sällskap, museer, högskolor och andra vetenskapliga institutioner. Äldst bland de vetenskapliga specialbiblioteken är → Vetenskapsakademiens bibliotek (grundlagt 1739) för naturvetenskaplig litteratur, som centralbibliotek för industri- och företagsbiblioteken (se Erhvervsbiblioteker) fungera → Tekniska högskolans bibliotek och → Chalmers tekniska högskolas bibliotek, medicinsk forskning tillgodoses av → Karolinska institutets bibliotek och → Svenska läkaresällskapets bibliotek, krigsväsen och krigshistoria företrädas av Arméstabens och Marinstabens bibliotek (se Militære Biblioteker) o.s.v. En tredje typ är förvaltningsbiblioteken, knutna till statliga och kommunala myndigheter. Främst bland dessa må nämnas Riksdagsbiblioteket (se under Parlamentsbiblioteker), som vid grundandet 1848 endast var avsett för riksdagens egna medlemmar, men som sedan 1918 är tillgängligt även för den centrala förvaltningen och i viss utsträckning även för enskilda forskare. Till förvaltningsbiblioteken höra även departementens och de under dem hörande centrala ämbetsverkens bibliotek. I stiftsstäderna ha sedan gammalt funnits bibliotek, knutna till domkyrkan eller katedralskolan. Många av dessa- stiftsbibliotek räkna sitt ursprung från medeltiden och äro av betydande storlek och värde. Behovet av en mellanform mellan de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken har riktat statsmakternas blickar just på stiftsbiblioteken såsom lämpliga att utbyggas till centrala bibliotek (se Landsbibliotek) för sin provins. Är 1926 började planerna härpå att realiseras, i det att stiftsbiblioteket i Linköping då omorganiserades till Linköpings stifts- och landsbibliotek. Därutöver har hittills blott → Skara stiftsbibliotek ombildats till samma funktion (1938). Av skilda slag äro skolbiblioteken (se Skolebiblioteker): de allmänna läroverkens bibliotek, som ha uppstått ur de gamla katedralskolornas bibliotek och i många fall övertagit de gamla domkyrkobiblioteken, seminariernas bibliotek, vilka i likhet med läroverksbiblioteken i allmänhet ha ett skol- (seminarie-) bibliotek och ett elevbibliotek, och folk-