172 Bogtryk deltaget i Fagets kvalitetsmæssige Genrejsning. Efter den første Verdenskrig har der ogsaa i Danmark været Bestræbelser i Gang for en fuldstændig Revolutionering af Bogtrykket efter funktionalistiske Principper, men ved Fremstillingen af egentlige Bøger har man dog i det store og hele holdt fast ved den traditionelle Typografi. Den rivende Udvikling af Bogtrykket, som har fundet Sted i indeværende Aarhundrede, har sat Trykkeriernes Antal kraftigt i Vejret; 1945 fandtes i Danmark ca. 1000, deraf ca. 425 i København. Der udgik herfra i det nævnte Aar, som er det sidste, hvorfra en officiel Statistik foreligger, ca. 4000 Bøger, ca. 2,800 Tidsskrifter og ca. 260 Aviser foruden uoverskuelige Mængder af Smaatryk og Akcidenser. L. Nielsen: Det danske og norske Bogtryks Historie (Haandbog i Bibliotekskundskab, 3. Udg., I, 1924); Samme: Den danske Bog, 1941. L. N. Finland. Den första för Finland utgivna boken, »Missale Aboense«, trycktes av Ghotan i Lübeck 1488; därefter trycktes religiösa finska böcker i Stockholm, intill dess landet 1642 fick ett eget tryckeri i Abo, uppsatt för den nygrundade akademiens behov med P.→ Wald som föreståndare. Det ägdes av akademien till 1750, då det såldes till J. Merckell, senare till släkten → Frenckell, men akademien disponerade fortfarande över själva privilegiet, varmed 1741 förknippades en ekonomiskt värdefull ensamrätt att utge psalmböcker och katekeser på finska. Efter Abo brand 1827 flyttades huvuddelen av tryckeriet till Helsingfors. En produktiv konkurrent fick akademitryckeriet 1669 i biskop J. Gezelius d.ä:s officin. Är 1713 flyttad till Stockholm såldes den 1715 till H.C. Merckell och höll 1726—42 blott en liten filial i Abo. I Viborg grundade biskop P. → Bång 1689 ett gymnasietryckeri, som dock gick förlorat vid den ryska erövringen 1710. Det enda nya tryckeriet under 1700-talet anlades av G. W.→ Londicer i Vasa 1776. Finlands ändrade politiska ställning efter skilsmässan från Sverige 1809 medförde ökade krav på tryckeriverksamheten. Nya officiner grundades, i Viborg av A. Cedervaller 1815, i Abo av Finska bibelsällskapet 1817, i Helsingfors, som 1819 blev säte för landets styrelse, av J. Simelius 1818 och G.O. Wasenius 1828, i Uleåborg av C.E. Barck 1827, i Borgå av C. L.» Hjelt 1829. Bokproduktionen förblev dock länge obetydlig, hämmad bl. a. av en sträng preventiv censur. På 1840-talet tillkommo små tryckerier i Kuopio, S:t Mi- chel, Tavastehus och Sordavala, och under detta årtionde anskaffades de första snällpressarna. 1850 funnos 18 tryckerier. Det politiska genombrottet på 1860-talet, det ekonomiska livets, den finsknationella rörelsens och därmed tidningspressens uppsving påskyndade utvecklingen, som särskilt från slutet av 1880-talet under ett par årtionden blev påfallande snabb. 1884 funnos 37 tryckerier med 756 arbetare, 1910 160 tryckerier med 3,219 arbetare. Efter det Finland 1918 blivit självständigt, har tryckerirörelsen främst utvecklats genom inre konsolidering och teknisk modernisering. 1938 funnos 191 boktryckerier och 28 andra grafiska anstalter med sammanlagt 6,561 arbetare. F. W. Pipping: Några historiska underrättelser om boktryckeriet i Finland, 1842—67; Typografiskt minnes- blad 1642—1892, 1892; Y.A.Jäntti: Kirjapainotaidon historia (Boktryckarkonstens historia), 1940. C.-R. G. Island. Som det tredje i Rækken af de nordiske Lande fik Island omkring 1530 Del i Bogtrykkerkunsten, idet Biskop Jón Arason ved denne Tid indkaldte den første Bogtrykker, en Svensker ved Navn Jón Matthíasson. Han nedsatte sig i Hólar, hvor Biskoppen residerede, og her trykte han 1534 »Breviarium Holense«, den eneste Bog, som vides at være trykt paa Island før Reformationen. Kun et Par enkelte Blade af den er bevaret. Efter Reformationens Indførelse blev Matthíasson Præst i Breiðabolsstaður, hvortil han overførte sin Presse; kun ganske faa Tryk er kendt fra hans Virksomhed her, deriblandt en Oversættelse af et tysk opbyggeligt Skrift, trykt 1559, den første islandske Bog, der er fremstillet paa Island. Efter Jón Matthíassons Død 1567 overtog hans Søn Jón Jónsson Trykkeriet, som han flyttede tilbage til Hólar. Her erhvervede Biskop Guðbrandur Þorláksson det, og gennem lang Tid betragtedes det derefter som de skiftende Biskoppers personlige Ejendom. Som den første Bestyrer deraf udfoldede Jónsson en omfattende Virksomhed; hans Hovedværk er den første fuldstændige Udgave af Biblen paa Islandsk, som udkom 1584. Lige til Slutningen af det 18. Aarhundrede fandtes kun dette ene Trykkeri paa Island, men adskillige islandske Bøger blev trykt i Danmark og Sverige. Indtil 1685 befandt det biskoppelige Trykkeri sig i Hólar, hvorefter det blev flyttet til Skálholt. Medens det tidligere væsentlig havde produceret religiøse Bøger, gik det efterhaanden over til ogsaa at trykke anden Litteratur, bl.a. flere Udgaver af de gamle