Bogtryk 175 utövade boktryckarkonsten, Pawel → Grijs. Förutom från Snells, Ghotans och Fabris tryckerier finnas bevarade tryckalster från klostertryckerierna i Vadstena och Mariefred under 1400-talet. Vid 1500-talets ingång fanns ingen boktryckare verksam i landet, och detta århundrades första boktryckare blev den ovannämnde Uppsalaboktryckaren Pawel Grijs, vars verksamhet dock upphörde 1519. Den stridbare katolske biskopen i Linköping Hans Brask upprättade ett tryckeri i Söderköping, antagligen 1522, och helt visst i avsikt att därifrån propagera mot den frambrytande lutherdomen. Gustav Vasa svarade med att helt enkelt förbjuda tryckeriets verksamhet, samtidigt med att han grundade det» Kungliga tryckeriet i Stockholm år 1526. Härmed var boktryckarkonsten ställd i statsmaktens tjänst, och Kungliga tryckeriet förblev landets enda tryckeri till århundradets slut. Här trycktes alla reformationsskrifterna, Nya testamentet på svenska utkom redan under tryckeriets första år, och 1540—41 fullbordades den första fullständiga svenska bibelöversättningen, Gustav Vasabibeln, 1500-talets största svenska tryckarbete. Den trycktes i Uppsala av den tyske boktryckaren Georg → Richolff (som 1526 tryckt Nya testamentet), men den tillfälliga förflyttningen till Uppsala torde endast ha varit en praktisk åtgärd ur redigeringssynpunkt, ty efter bibeltryckets fullbordande återgick tryckeriet till Stockholm, och Richolff återvände till Tyskland. Kungliga tryckeriets föreståndare var sedan Amund → Laurentsson åren 1543—75, och han tryckte under denna långa tid upp emot 200 större och mindre skrifter. Han efterträddes av Torbjörn → Tidemansson, även kallad Torbjörn Klockare, som 1576—78 tryckte inalles 12 böcker. Efterträdare blev Laurentssons mästersven Anders Torstensson. Hans namn förekommer icke på något tryck efter år 1579, men man anser dock att han var verksam t. 0. m. år 1582. Därefter uppträder Andreas → Gutterwitz i Stockholm efter att förut varit boktryckare i Rostock och Köpenhamn. Han förestod det Kungliga tryckeriet från 1582 och till sin död 1610. Med 1600-talets ingång och framför allt efter Gustav II Adolfs trontillträde märkes en begynnande livaktighet; flera boktryckare uppträda i Stockholm, det första akademiska boktryckeriet anlägges i Uppsala 1613, biskoparna kalla boktryckare till sina stiftsstäder, så biskop Johannes Rudbeckius i Västerås 1621 och Laurentius Paulinus Gothus i Strängnäs 1622. Kalmar fick boktryckare 1626, Linköping 1635, Göteborg 1650 o.s.v. De flesta stilarna till de svenska 1600-talstrycken torde vara gjutna utomlands — i Tyskland och Holland —, men redan 1618 inkallades holländaren Peter van Selow till Sverige för att gjuta ryska typer till tjänst för de svenska Östersjöprovinsernas ryska befolkning, och han har även framställt fraktur- och antikvastilar för de svenska tryckerierna. Landets mest betydande boktryckare under 1600-talet voro Olof → Olofsson Helsing, som tryckte den nya praktfulla bibelupplagan 1618 (Gustav Adolfs bibel), Christoffer + Reussner, som hitkallades från Rostock 1611 och i Stockholm tryckte flera betydande arbeten, vidare Ignatius → Meurer, som också inkom via Rostock, och framför allt boktryckarefamiljen → Keyser, landets mest betydande boktryckare under århundradet. Av landsortens boktryckare kunna nämnas: i Uppsala Henrik + Curio, svåger till Olaus Rudbeck, som använde honom för tryckningen av sitt jättelika verk »Atlantica«, i Strängnäs Zacharias → Brockenius, i Kalmar och Linköping Christoffer → Günther, i Göteborg Amund → Grefwe. Ett speciellt intresse har i svensk bokhistoria alltid knutits till det av Per Brahe den yngre på Visingsö år 1666 upprättade »→ Visingsborgtryckeriet, som förestods av boktryckaren Johan → Kankel. Sedan Skåne blivit svenskt, kallade Karl X Gustav boktryckaren vid Sorö akademi Georg → Hantsch till Malmö 1659. Staden hade då saknat tryckeri sedan 1556. Vid 1700-talets ingång funnos i Stockholm 6 tryckerier, av vilka Keysers, → Wankijfs och → Burchardis voro de ledande. I landsorten funnos 8 tryckerier, och under århundradets lopp tillkommo ytterligare 11; Skara fick tryckeri 1707, Norrköping 1725, Karlskrona 1726, Växjö 1745, Karlstad 1749, Nyköping 1753, Kalmar 1756 (där hade tidigare funnits tryckeri åren 1626—36), Örebro 1752, Gävle 1761, Vänersborg 1771 och Falun 1786. Sjuttonhundratalets första decennier präglades ju helt av Karl XII:s förödande krig, och även boktryckeriernas utveckling hämmades av den allmänna krisen. Vid mitten av århundradet började dock en ändring bli märkbar, som innebar ej blott en stark ökning i bokproduktionen utan även en höjning i bokhantverkets konstnärliga standard. Nu framträdde dugliga och energiska män som Peter → Momma och Lars → Salvius. Momma grundlade vårt lands första stilgjuteri, Salvius ver-