Flexibelt Bind — Floding 303 Flexibelt Bind (ogsaa kaldet blødt Bind), et bøjeligt Bogbind, hvortil der i Stedet for Pap er benyttet en tynd Karton. Betegnelsen anvendes ogsaa for Bogbind med → fast Ryg i Tilfælde, hvor Ryggen er fremstillet saaledes, at dens Smidighed giver den en konkav Form, naar Bogen aabnes. O.. Flinch, Andreas (1813—72), dansk Xylograf. Blev oprindelig uddannet til Guldsmed, men Trangen til større kunstnerisk Udvikling førte ham 1832 ind paa Kunstakademiets Tegneskole. Da han her kun viste ringe Evne til selvstændig Komposition, men udprægede Anlæg for Kopiering, bestemte han sig for Træskærervirksomheden. Han havde stiftet Bekendtskab med de unge Kunstnere Frølich, Lundbye og P. C. Skovgaard, og deres Tegninger lærte han sig at efterskære, idet han fulgte den gamle Facsimileteknik med saa nøjagtig Gengivelse af Kunstnerens Streg som muligt. Efter med offentlig Understøttelse at have opholdt sig et Par Aar i Tyskland for at gøre sig bekendt med de nye Fremskridt indenfor Faget oprettede han 1840 et »xylografisk Institut« i København og begyndte, i Samarbejde navnlig med de tre nævnte Kunstnere, at udgive illustrerede Bøger og Billedværker, tildels i Fællesskab med den senere Skoleinspektør F. Frølund. I Begyndelsen havde han ikke videre Held med sig. Af »Xylographiske Blade« udkom kun et enkelt Hæfte (1842), og en planlagt Pragtudgave af »Till Uglspils Historie« maatte paa Grund af manglende Tilslutning standse, da der var udkommet fire Hæfter (1843—44). Stor Succes fik han imidlertid med sin »Almanak eller Huuskalender«, som han startede 1842, og som udkom ikke alene gennem Resten af hans egen Levetid, men efter hans Død førtes videre af andre lige til 1921. I de første Aargange af den findes mange Træsnit efter Tegninger af Tidens ypperste Kunstnere. En særlig Betydning for dansk Xylografi har F. haft gennem de mange dygtige Elever, han uddannede. L.N. Flindt (Flint), Andreas (1767—1824), dansk Kobberstikker. Gennemgik Kunstakademiet, hvor han 1792 vandt den lille og 1794 den store Guldmedaille for Kobberstik. Er mest kendt som Fremstiller af Portrætstik i Miniatureformat, tildels udført i Akvatinta-Maner, men har ogsaa udført en Del Bogarbejde. Han har saaledes udført flere Illustrationer og Vignetter til Nytaarsgaver, deriblandt et Titelblad til »Nytaarsgave for Da- mer« 1795 efter Tegning af Thorvaldsen og en Scene af Oehlenschlägers »Axel og Valborg«, tegnet af C. W. Eckersberg til »Aglaia« 1810. Andre af hans Bogarbejder er udført efter egne Tegninger. Ł.N. Flodin, J. J. (1814—72), svensk bokhandlare. Började som bokhandelsmedhjälpare i Stockholm, öppnade egen bokhandel 1842 och drev jämsides med denna även förlagsrörelse. F. var en av stiftarna av Svenska förlagsföreningen och var dess sekreterare och kassaförvaltare 1853—62. Han utgav bokförläggareföreningens första tidning »Intelligensblad för svenska bokhandeln« (1853—62) och redigerade de första årskatalogerna »Förteckning öfver svenska bokhandelns ... utkomne böcker« (1853—59). — Sigfrid F. (1827—1909), den föregåendes broder, var anställd i broderns bokhandel och drev samtidigt en ej obetydlig förlagsrörelse. Han utgav anonymt »Utkast till handledning för blifvande bokhandlare och bokhandelselever« (1857), det första arbetet i sitt slag i Sverige. — Sigfrid F:s hustru, Louise Söderqvist (1828—1923), var Sveriges första kvinnliga boktryckare. Hon grundlade tryckeriverksamheten i Arboga 1858 men flyttade den 1862 till Stockholm. I sitt tryckeri använde hon endast kvinnlig arbetskraft. B. A. Floding, Per Gustaf (1731—91), svensk tecknare och kopparstickare. Blev 1747 elev till Jean Eric + Rehn, fortsatte sina studier i Paris 1755—64 och utexperimenterade under denna tid en ny graveringsmetod (+ Akvatinta). Ar 1765 utnämndes F. till hovgravör i Stockholm och grundade följande år en gravörskola. Han blev ledamot av Konstakademien 1768, dess förste sekreterare och bibliotekarie samma år och professor 1773. Redan under Paristiden utförde F. några illustrationer till Lafontaines fabler, och i Sverige graverade han många titelblad och stack de ståtliga gravyrerna till »Solemniteter som föreföllo i kongl. residence-staden Stockholm åren 1771 och 1772«. En mängd vignetter av hans hand, bl. a. för Vetenskapsakademiens Handlingar, bär de första buden om en renässans i svensk bokkonst. F. har även utfört en del exlibris, av vilka märkes ett för riksrådet, greve Nils Adam Bielke. C. U. P alm: Per Gustaf Floding och hans konstnärsskap (Meddelanden från Föreningen för grafisk konst, III, 1896); G. W. Lundberg: Le graveur suédois Pierre Gustave Floding à Paris et sa correspondence (Archives de la société de l'histoire de l'art français, XVII, 1932). B. A.