Folkebiblioteker 311 stærkt begrænsede Arbejdsomraade og bragt dem i Kontakt med stedse større Kredse af Befolkningen. Udlaanene benyttes nu af alle Samfunds- og Aldersklasser, og der er taget en Række Specialopgaver op, f. Eks. → Sygehusbiblioteker, Udlaan til Soldater, Sømænd, Fanger m.fl. Læsesalene har gennem deres Referencearbejde faaet stadig stigende Betydning ikke blot for studerende af de forskelligste Kategorier, men ogsaa for det praktiske Livs Mennesker, som gennem Haandbøger søger Viden om deres Fag og Virke. Desuden har Folkebibliotekerne med Bistand af en særlig Studiekredscentral i Aarhus søgt at fremme Studiekredsarbejdet, til hvilket der i nyere Biblioteksbygninger er indrettet særlige Lokaler. Oprettelsen af talrige + Børnebiblioteker, hvoraf en Del sammen med Omraadets Skolebiblioteker danner selvstændige Institutioner, har i de senere Aar medført en stærk Udvikling af det for hele Oplysningsarbejdet saa betydningsfulde Samarbejde mellem Skole og Bibliotek. Sideløbende med Bibliotekernes indre og ydre Udvikling har ogsaa → Bibliotekaruddannelsen gennemgaaet en alsidig Udvikling. I 1918 oprettedes en Statens Biblioteksskole, og Lederen af denne fra 1925—46, Robert L. Hansen, har ydet en grundlæggende Indsats ved Udformningen af den danske Bibliotekaruddannelse. Ved alle Bybiblioteker og andre større Biblioteker virker nu en Stab af fuldt uddannede Bibliotekarer, medens det daglige Bibliotekararbejde ved Sognebiblioteker og andre mindre Biblioteker som Regel varetages af Lærere e.l. For denne Gruppe af Bibliotekarer afholder Biblioteksskolen og Centralbibliotekerne kortere Bibliotekskursus. I større Biblioteker er man i de senere Aar i stedse stigende Grad kommet ind paa ved Siden af det egentlige biblioteksuddannede Personale at beskæftige et til Udlaansekspedition og andet lignende Arbejde uddannet Kontorpersonale. Statens Tilskud til Folkebibliotekerne fordeles af → Statens Bibliotekstilsyn, der oprettedes 1920 som Afløser af Statens Bogsamlingskomité. Dets Leder fra 1920—46, Thomas → Døssing, videreførte Steenbergs Gerning og stod i mange Aar som den ledende Personlighed indenfor dansk Folkebiblioteksvæsen. De danske Folkebibliotekers Organisation er + Danmarks Biblioteksforening, som udgiver Bibliotekstidsskriftet → »Bogens Verden«. Der fandtes 1946 ialt 1284 Folkebiblioteker i Danmark, heraf 3 i Hovedstadskommunerne og 85 i Købstæderne. Den samlede Bogbestand var 4,2 Mill. Bind, og der udlaantes 14,3 Mill. Bind til 673,000 Laanere. Bibliotekernes samlede Indtægter var 8,9 Mill. Kr., heraf udgjorde Statens Tilskud 2,5 Mill. Kr. Angaaende Boørnebibliotekerne henvises til Artiklen herom. J. Aarsbo: Folkebibliotekerne og deres Historie (Haandbog i Bibliotekskundskab, 3. Udg., II, 1927); J. Banke: De danske Folkebibliotekers Historie i Omrids, 1929; R. L. Hansen: Dansk Biblioteksvæsen (Lærebog i Biblioteksteknik og dansk Biblioteksvæsen, 2. Udg., 1945); P. Kirkegaard: Folkebibliotekerne i Danmark, 1948. G. R.-). Finland. De äldsta för andra än forskare avsedda biblioteken i Finland äro de s. k. läsesällskaps- och sockenbiblioteken. Enstaka dylika bibliotek grundades redan i slutet av 1700- och början av 1800-talet, men ett genombrott i folkbiblioteksrörelsen skedde först år 1845, då en autodidakt i Viborg, handelsbiträdet Juho → Pynninen fick en väckelse till stånd. I synnerhet på 1860-talet var sockenbibliotekens verksamhet betydande, och under tiden omkring sekelskiftet 1900 tog sig ofärdsårens bildningsintresse uttryck även i bildandet av talrika bibliotek, ofta ägda av föreningar, av vilka kunna nämnas Folkupplysningssällskapet, Suomen kirjastoseura (Finlands biblioteksförening, grundad 1910) och Svenska folkskolans vänner. Statens omedelbara biblioteksverksamhet vidtog först 1921 efter det landet vunnit sin självständighet, och år 1929 trädde en bibliotekslag i kraft, enligt vilken biblioteksverksamheten organiserades och bibliotekens statsanslag reglerades. Verksamheten ledes nu av statens bibliotekskommission och statens biblioteksbyrå i direkt samband med skolstyrelsen. Landet är indelat i 7 distrikt med var sin biblioteksinspektör. Statsbidraget är normaliter 50 % av bibliotekens samtliga utgifter, dock högst 150,000 mark per kommun. Är 1946 utdelades i statsanslag 5,953,000 mark. Kommunaliseringen av de allmänna folkbiblioteken är så gott som fullständigt genomförd, i det att blott ett tiotal landskommuner sakna statsunderstött kommunalt bibliotek. Bibliotekens antal var året före andra världskriget (1938) inalles 2,428, år 1946 inalles 2,388. Bland de på grund av kriget förlorade biblioteken var landets modernaste, stadsbiblioteket i Viborg. De av tyskarna i Nordfinland förstörda biblioteken hålla på att återuppbyggas. Av de 2,388 biblioteken år 1946 äro 35 stadsbibliotek med 50 filialer, 423 finskspråkiga kommunala s. k. stambibliotek