314 Folkebiblioteker eningar av olika slag, bl.a. föreläsningsföreningar. Även donationsbibliotek grundades, bland dem → Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg. Till dessa bibliotek slöt sig i början på 1900-talet en rad bibliotek, grundade i anslutning till den då begynnande studiecirkelrörelsen och organisatoriskt knutna till de olika folkrörelsernas bildningsarbete. Efter en utredning av Valfrid Palmgren (+ Munch-Petersen), som vid sidan av dansken Andreas Schack Steenberg blev den, som främst kom att förmedla de moderna folkbiblioteksidéerna till Sverige, tillkom 1912 års biblioteksförfattning, som väsentligt höjde statsunderstödsbeloppen och införde statsunderstöd även till studiecirkelbiblioteken. Understöden maximerades i båda fallen till 400 kronor, varvid för folkbiblioteken krävdes minst lika stort lokalt anslag, medan studiecirkelbiblioteken skulle anskaffa minst dubbla beloppet. Statsunderstöden, som 1905 utgingo med omkring 32,000 kronor, stego kraftigt som följd av de nya bestämmelserna och utgjorde redan första året efter bestämmelsernas införande nära 100,000 kronor. För kontroll och rådgivning i anslutning till statens understödjande av folkbiblioteksverksamheten tillsattes två bibliotekskonsulenter, till en början knutna till ecklesiastikdepartementet, men sedermera överförda till skolöverstyrelsen. Under 1920-talet fortsatte utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten. Av den största betydelse blev tillkomsten av → Stockholms stadsbibliotek, som öppnades för allmänheten 1928. Under denna period tillkom understöd åt sjukhusbiblioteken. Vidare beviljade riksdagen särskilda understöd till biblioteksverksamhet inom sjöförsvaret, varjämte ett särskilt bibliotek, + Torneådalens bibliotek, upprättades med uppgift att bedriva biblioteksverksamhet inom gränstrakterna i de nordligaste delarna av landet. Under 1920-talet upprättades även på grundval av de s. k. bibliotekssakkunnigas betänkande det första landsbiblioteket, → Linköpings stifts- och landsbibliotek. Slutligen är att anteckna, att den första kursen för utbildning av heltidsanställd bibliotekspersonal (biblioteksskolan) anordnades år 1926. Vid slutet av årtiondet utgjorde de sammanlagda statsunderstöden till folkbiblioteksverksamheten 342,000 kronor. Folkbibliotekens växande betydelse gjorde redan i början av 1920-talet en biblioteksreform påkallad. Är 1920 tillsattes en särskild kommitté för att utreda frågan om statsunderstöd till folkbildningsarbetet, och på grundval av kommittéens år 1924 offentliggjorda betänkande utfärdades efter beslut vid 1929 års riksdag biblioteksförfattningen av den 24 januari 1930. Denna, som i sina huvuddrag ännu är gällande, innebar, att maximum höjdes till 10,000 kronor, varvid likväl maximum var gemensamt för samtliga inom en och samma kommun befintliga kommunala bibliotek och förenings(studiecirkel-)bibliotek. Rörande författningens bestämmelser i övrigt kan nämnas, att den efter danskt mönster räknar med dels ett grundunderstöd, som utgår till alla bibliotek, som fylla vissa allmänna villkor, dels två tilläggsunderstöd, som äro avsedda att premiera det ena bibliotek, som ha läsrum och handbokssamling, det andra bibliotek, som ha på visst sätt kompetent personal. Grundunderstöd och tilläggsunderstöd äro så avvägda, att de tillsammans utgöra högst samma belopp som det lokala tillskott, som biblioteket erhåller. Studiecirklarnas bibliotek erhålla understöd enligt i stort sett samma grunder som de kommunala biblioteken. Till de viktigaste nyheterna i 1930 års författning hörde inrättandet — likaledes efter danskt mönster — av→ centralbibliotek. Till dessa utgick utöver det ordinarie understödet ett särskilt centralbiblioteksunderstöd om 10,000 kronor för år. Under 1930-talet fortsatte bibliotekens utveckling. Visserligen minskades statsunderstöden under den allmänna depressionen i början på årtiondet, men utlåningsverksamheten ökade det oaktat. 1930 tillkom en särskild biblioteksverksamhet avsedd för handelsflottans personal, det s.k. Svenska sjömansbiblioteket. Under 1940-talets första år uppvisade folkbiblioteken också i Sverige en betydande stegring av utlåningsfrekvensen. Under åren 1944—46 har visserligen någon minskning konstaterats, men alltjämt ligga utlåningssiffrorna betydligt högre än 1939. I samband med den militära upprustningen i början av 1940-talet tillkom 1940 understöd till truppförbandsbibliotek. Vidare kan nämnas, att statsunderstöd sedan 1947 utgår till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Det fallande penningvärdet har i förening med biblioteksverksamhetens utveckling gjort 1930 års biblioteksförfattning i flera avseenden föråldrad, och en under 1946 tillkallad sakkunnigkommitté är för närvarande (1947) sysselsatt med en revision av författningsbestämmelserna. Utan avvaktan på resultatet av