320 Foreningsbiblioteker ceredes deres Betydning, og nu findes kun faa Biblioteker af denne Type tilbage. Nævnes kan Kvindelig Læseforening (stiftet 1872), ca. 125,000 Bind, Studenterforeningens Bibliotek, ca. 60,000 Bind, Handels- og Kontoristforeningens Bibliotek, ca. 30,000 Bind, Foreningen af 1860’s Bibliotek, ca. 25,000 Bind, Forsikringsforeningens Bibliotek, ca. 20,000 Bind ikke-forsikringsvidenskabelig Litteratur, Kirkeligt Samfunds Bibliotek, ca. 10,000 Bind og Danske Navigatørers Bibliotek paa ca. 10,000 Bind, der nu er indgaaet i → Søfartens Bibliotek. Udenfor København findes bl. a. → Fyens Stifts Læseforening (stiftet 1838), ca. 65,000 Bind, og i Toftlund i Sønderjylland findes et Bibliotek af særlig Karakter, det saakaldte »Gruppeudlaansbibliotek«, der er organiseret efter Andelsprincippet og nu rummer ca. 65,000 Bind. Af de faglige, specielle Foreningsbiblioteker er flere i nyere Tid blevet sammensluttet med eller indgaaet i de store videnskabelige og faglige Biblioteker. Den faglige Del af det ca. 60,000 Bind store Bibliotek tilhørende Industriforeningen i København blev saaledes i 1942 sammensluttet med → Danmarks tekniske Bibliotek, i hvilket ogsaa Den tekniske Forenings og Dansk Ingeniørforenings Biblioteker henholdsvis 1909 og 1929 er indgaaet. I Universitetsbiblioteket er bl.a. indlemmet Dansk Tandlægeforenings og Københavns Tandlægeforenings Bibliotek samt Hovedparten af Medicinsk Selskabs Bibliotek. Endnu findes ca.50 faglige Foreningsbiblioteker (hvoraf dog cirka Hálvdelen har Samlinger paa under 3000 Bind), og mange af dem spiller en betydelig Rolle indenfor det danske Bibliotekssystem. Af større Biblioteker af denne Type maa nævnes Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv, ca. 30,000 Bind, Dansk Farmaceutforenings Bibliotek, ca. 12,000 Bind, Det kgl. danske geografiske Selskabs Bibliotek, ca. 10,000 Bind, Dansk Forening for social Oplysning, ca. 10,000 Bind, Forsikringsforeningens Biblioteks Forsikringsafdeling, ca. 8000 Bind, Det kgl. danske Landhusholdningsselskabs Bibliotek, ca. 6000 Bind og Den danske store Landsloges Bibliotek med ca. 5000 Bind frimurerisk Litteratur. Foruden disse københavnske Biblioteker kan nævnes Det danske Hedeselskabs Bibliotek i Viborg, ca. 4000 Bind, og af andre faglige Foreningsbiblioteker er der Grund til at nævne Det danske Missionsselskabs Bibliotek, + Dramatisk Bibliotek og Dansk Byplanlaboratoriums Bibliotek. K. Larsen: Dansk Biblioteksfører, 1936; S. Dahl: De danske videnskabelige og faglige Biblioteker, Forsøg til en Oversigt (Biblioteksaarbog, 1940). P. B. Finland. Under åren omkring 1800 bildades i några finska kuststäder läsesällskap, som hade egna bibliotek. Sådana funnos bl.a. i Vasa, Åbo, Gamlakarleby, där biblioteket ännu existerar, Borgå och Helsingfors, men deras verksamhet avtynade redan under förra hälften av seklet. Innan det kommunala folkbiblioteksväsendet på 1920-talet erhållit en fastare organisation, hade de boksamlingar, som bildats och uppehållits av ungdoms-, arbetare- och nykterhetsföreningar under ett par decennier haft stor betydelse, i synnerhet på landsbygden. Även järnvägsmanna-, typograf-, handels- och brandkårsföreningar ha haft bibliotek, ehuru av mindre betydelse. Bland föreningar i Helsingfors, vilka ha värdefulla specialsamlingar, märkas Konstflitföreningen (grundad 1875), Teosofiska föreningen (1894), Finlands apotekareförening (»Farmaceutiska biblioteket«, 1889), Finska veterinärföreningen (1892) och General Mannerheims barnskyddsförbund (1920). Föreningen »Raittiuden ystävät« (Nykterhetens vänner) har sedan 1941 ett centralbibliotek för litteratur om alkoholfrågan (cirka 8,000 vol.). I samband med Arbetarrörelsens arkiv (1909) finnes ett bibliotek på cirka 50,000 böcker och broschyrer. »Vetenskapliga samfundens bibliotek« (1899) i Helsingfors omfattar tretton olika lärda sällskaps boksamlingar, huvudsakligen utländska tidskrifter och seriepublikationer. Av övriga lärda sällskap äger → Finska litteratursällskapet (1831) och Finska fornminnesföreningen (1870) de värdefullaste biblioteken. Studentkårens bibliotek (se under Studenterbiblioteker) i Helsingfors, som sedan 1892 har egen biblioteksbyggnad, innehåller cirka 100,000 band. Studentnationernas bibliotek i Helsingfors, som innehålla hembygds- och studielitteratur, äro av mindre betydelse. P. Nyberg: De vetenskapliga samfundens bibliotek i Helsingfors (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXI, 1934); C.-R. Gardberg: Läsesällskapet i Gamlakarleby och dess samtida (Historiska och litteraturhistoriska studier, XIV, 1938). K.-E. H. Norge. De norske folkebiblioteker begynte opprinnelig som en slags foreningsbiblioteker, idet »læseselskabene« som ble opprettet omkring 1800-tallet forutsatte medlemsskap med betaling av kontingent. Etter hvert, særlig fra 1830-årene av, gikk de over til å bli kommunale boksamlinger.